Lagändringarna motiveras bland annat mot bakgrund av några uppmärksammade fall där oseriösa personer fått inflytelserika poster i en bostadsrättsförening och därefter misskött föreningens ekonomi.
Tidigare har balansen mellan intresset av en effektiv styrning av föreningen och minoritetens rätt till insyn hanterats genom att ett förslag om att utse en särskild granskare behandlats på föreningsstämman och om minst en tiondel av de röstberättigade medlemmarna röstat för att tillsätta en särskild granskning har Bolagsverket tillsatt en sådan.
Nu kan en särskild granskare eller minoritetsrevisor utses av Bolagsverket utan att frågan först behandlas på en bolags- eller föreningsstämma. För att detta ska kunna ske ska en tiondel av de röstberättigade medlemmarna i föreningen stå bakom ansökan. Det har också införts ett uttryckligt krav på att en särskild granskare ska vara lämplig för uppdraget och oberoende i förhållande till föreningen och medlemmarna.
Skulle den särskilda granskningen vara uppenbart obehövlig kan den som ansökt om granskningen bli ersättningsskyldig för föreningens kostnader för granskningen, något som ska motverka att en sådan granskning används som ett påtryckningsmedel mot föreningen.
HSB anser att minoritetsskyddet är viktigt. Det ska dock framhållas att en särskild granskning ofta är oerhört kostsam för föreningen och dess medlemmar. Om det är möjligt rekommenderas därför att en dialog förs med styrelsen innan en ansökan görs för att undvika en särskild granskning som efter en dialog med styrelsen kan visa sig vara obehövlig.