Den som är intresserad av att engagera sig lite mer i bostadsrättsföreningen kan ställa upp som kandidat vid val av styrelseledamöter. Styrelsen sköter den löpande förvaltningen och skötseln av föreningen, på så sätt får man som ledamot ett helhetsansvar och direkt inflytande i bostadsrättsföreningens angelägenheter.
När den ordinarie föreningsstämman närmar sig kan det uppkomma frågor om vilka som kan ställa upp som kandidater. Vi reder ut vem som kan sitta i styrelsen i en bostadsrättsförening och när jävssituationer kan uppstå.
En bostadsrättsförening utgör en ekonomisk förening och ska enligt lag ha en styrelse med lägst tre ledamöter. Enligt HSB:s normalstadgar gäller därtill ett tak på högst elva styrelseledamöter med högst fyra suppleanter. Styrelsen väljs under föreningsstämma och sitter under den mandattid som regleras i föreningens stadgar.
Hinder mot att vara styrelseledamot föreligger i följande fall:
Styrelseledamöterna ska vara medlemmar i föreningen, om inte stadgarna tillåter något annat. Den som enligt lag är ställföreträdare för en medlem eller, om en juridisk person är medlem, den som är ledamot av styrelsen för den juridiska personen eller delägare i denna, får dock vara styrelseledamot utan att vara medlem i föreningen, även om stadgarna saknar en bestämmelse om det.
Styrelsens arbete är av central vikt för bostadsrättsföreningen då den ansvarar för den löpande förvaltningen. Valberedningen är det organ som bereder och föreslår personer till de förtroendeuppdrag som föreningsstämman ska tillsätta. Om valberedningen misslyckas med detta återstår det att på föreningsstämman försöka få medlemmarna själva att föreslå lämpliga kandidater.
Om föreningen inte lyckas få ihop en styrelse uppstår en s.k. likvidationsplikt för föreningen. Detta innebär att föreningen ska upphöra och verksamheten ska avvecklas.
Att en bostadsrättsförening har svårt att få medlemmarna att engagera sig i föreningens angelägenheter i allmänhet, och i styrelsearbetet i synnerhet, kan därför få allvarliga konsekvenser. Det är därmed viktigt att medlemmarna i bostadsrättsföreningen engagerar sig i styrelsen.
Den som har blivit vald som styrelseledamot i föreningen har fått medlemmarnas förtroende att förvalta föreningens intressen. Detta förtroende är viktigt att vara rädd om. Jävsbestämmelserna kan sägas vara till för att skydda föreningen mot att en styrelseledamot tillgodoser sina intressen på föreningens bekostnad.
I lagen om ekonomiska föreningar klargörs att en styrelseledamot inte får handlägga följande frågor:
Med delikatessjäv avses situationer som inte är jäv enligt lagens mening, men ändå kan uppfattas som jäv för utomstående. I sådana situationer kan det vara lämpligt att som styrelseledamot undvika att vara med i beredning, överläggning och beslut i en viss fråga. Genom att styrelseledamoten väljer att betrakta sig som jävig kan man undvika att medlemmarnas förtroende för ledamoten eller hela styrelsen skadas.
Om en styrelseledamot är jävig ska denne inte delta varken i beredning, överläggning eller beslut. Det är också viktigt att det noteras i styrelseprotokollet att styrelseledamoten inte deltog i överläggning och beslut. Den styrelseledamot som har lämnat mötet på grund av jäv har då inget ansvar för de beslut som fattas under den aktuella frågan.
Avslutningsvis kan sägas att jävsreglerna ska ses i samband med den allmänna lojalitets- och vårdnadsplikt som åvilar varje styrelseledamot. Kortfattat kan sägas att styrelseledamoten ska ta ansvar för och främja föreningens verksamhet och hela tiden ha föreningens bästa för ögonen.
Fastighetsägare och enskilda HSB-medlemmar är varmt välkomna att kontakta HSBs jurister som har stor erfarenhet i frågor som rör boendet.