Runt två miljoner barn bor i svenska tätorter. Men var i städerna bor de, och vad kännetecknar en barnvänlig stad? De frågorna ligger till grund för rapporten ”Barnvänliga stadsdelar”, som ger ny kunskap kring hur våra svenska städer kan utvecklas med barnens perspektiv i centrum.
" Med mer kunskap i bagaget kan vi på HSB tillsammans med andra samhällsaktörer göra våra städer ännu bättre för barn."
Johan Nyhus, förbundsordförande HSB
– För att kunna skapa goda livsmiljöer för barn behöver vi ha svar på dessa frågor. Med mer kunskap i bagaget kan vi på HSB tillsammans med andra samhällsaktörer göra våra städer ännu bättre för barn. Den här rapporten är tänkt att bidra till det arbetet, säger Johan Nyhus, förbundsordförande HSB.
En stor enkätundersökning om upplevd barnvänlighet i Stockholm kombinerat med analys av geografisk information (GIS) visar vad som gör svenska tätorter barnvänliga. Utifrån det ges förslag vad som kan göras för att skapa en barnvänligare stad.
I befintliga stadsdelar handlar det till exempel om att minska biltrafiken och sänka hastigheten, skapa fler parker och lekplatser, öka tryggheten i miljonprogrammen och förtäta småhusområden med stora lägenheter. I nya stadsdelar ges till exempel råden att bygga en mångfald av bostadstyper, placera parker och lekplatser inom 200 meters gångavstånd och att prioritera trygg och trafiksäker gång- och cykeltrafik.
– Vi måste bygga mer barnvänligt överallt och nu vet vi bättre vad som krävs: nära till parker, skolor, förskolor, trygghet och mindre biltrafik. Detta är helt avgörande kunskap för framtidens hållbara planering och byggande, säger Alexander Ståhle, stadsbyggnadsforskare och vd Spacescape.
Rapporten ger också ny kunskap om vilka som är de barntätaste stadsdelarna i Sverige. Alla stadsdelar som hamnar i topp utom en ligger i våra tre största städer och 9 av de 20 barntätaste stadsdelarna ligger i Malmö. De barntätaste miljöerna är dels innerstadsmiljöer där befolkningen har relativt höga inkomster och hög utbildningsnivå, dels miljonprogramsområden där inkomst- och utbildningsnivån är lägre.
Utmaningarna ur ett barnperspektiv ser olika ut i dessa områden. I innerstäderna begränsar den intensiva biltrafiken barnens rörelsefrihet medan det i miljonprogrammen finns fler grönområden och trafikseparering – en i grunden barnvänlig miljö – men man istället ofta tampas med trygghetsutmaningar.
Enkäten om upplevd barnvänlighet i Stockholm visar att det inte är några stora skillnader i barnvänlighet mellan småhusområden och flerbostadsområden. Flera miljonprogram får också höga betyg.
– Rapporten nyanserar bilden av att det bara är småhusområden som är barnvänliga. Det gläder mig att våra städer till stor del är bra att växa upp i – huruvida ens föräldrar är välbärgade eller inte ska inte vara avgörande för om barnen har en skogsdunge runt knuten eller kan gå trygga till skolan själva, säger Johan Nyhus.
Forskningen på området visar att den medeltäta staden med hus på 3 – 6 våningar där det finns rikligt med grönområden och biltrafiken är begränsad är allra bäst ur barnens perspektiv. I en sådan bebyggelse med hög barntäthet finns det många potentiella lekkamrater och barnen har en stor rörelsefrihet.
Läs hela rapporten som PDF.