Matavfallsinsamling - så går ni tillväga

Nästan 40 procent av det avfall som hamnar i soppåsen består av matavfall. Genom att sortera ut matavfallet går det att ta tillvara på energin som finns i matresterna och producera biogas eller biogödsel. Det är mycket bättre än att matavfallet förbränns med hushållssoporna.  

Att tillföra en behållare för matavfall i föreningens avfallsrum och ge de boende möjlighet att sortera ut sitt matavfall är en chans för bostadsrättsföreningar att göra en insats för miljön och bidra till ett hållbart samhälle. Samtidigt går det ofta att kapa kostnaderna för avfallshanteringen då matavfallsbehållare införs, eftersom många kommuner i dag inte tar ut någon avgift för hämtning av matavfallet. Denna typ av avfall är ofta fuktigt eller blött, så i de kommuner där fastighetsägare betalar hushållssoporna per vikt kan detta göra en stor skillnad.  

För föreningar som ligger i Stockholms kommun har frågan blivit än mer aktuell då staden valt att göra matavfallsinsamling obligatoriskt för alla fastighetsägare från och med 1 januari 2023. Bostadsrättsföreningar är ansvariga för att boende och verksamheter i fastigheten kan göra detta.  

Börja i tid
– För styrelser i bostadsrättsföreningar i Stockholms stad är det viktigt att ta tag i det här i god tid. Men det kan även vara en aktuell fråga för andra föreningar i länet, då detta är en möjlighet att både bidra till miljön och minska sina avfallskostnader. Ta reda på vad som gäller i den egna kommunen och hur man bör gå tillväga för att komma igång med matavfallsinsamling. Ofta går det att hitta bra information på kommunens hemsida, säger Hedvig Tengdahl, miljöstrateg på HSB Stockholm. 

Första steget är att utse en styrelseledamot eller medlem i föreningen som ansvarig för frågan. Denna person bör sedan kolla med kommunen vad som gäller, vilken hjälp det går att få från det kommunala avfallsbolaget och hur man kommer igång rent praktiskt.  

– I fallet med Stockholms stad har Stockholm Vatten och Avfall mycket bra information på sin webbplats och det går att beställa matavfallspåsar och kärl via dem. Dessutom erbjuder de sig att kostnadsfritt komma ut och besöka fastigheten för att titta på praktiska lösningar för införandet. Det är bara att boka en tid med dem så kan de ge förslag och handfasta tips på hur man kan göra. Även i andra kommuner kan det finnas liknande möjligheter att få hjälp, fortsätter Hedvig Tengdahl. 

Tillfällig dispens
Vissa fastigheter kan vara utformade på ett sätt som gör det svårt att omedelbart införa en matavfallsinsamling. För föreningar som omfattas av obligatoriet i Stockholms stad går det då att ansöka om tillfällig dispens hos miljöförvaltningen, tills man har hunnit få till en lösning.  

– Men det är smart att i så fall göra detta i god tid eftersom kommunens handläggningstider antagligen kommer att bli längre mot årsskiftet, då slutdatumet närmar sig, säger Hedvig Tengdahl. 

En viktig aspekt är också kommunikationen till de boende. De bör informeras om matavfallssortering i god tid innan man drar igång. Här har ofta kommunen eller det kommunala avfallsbolaget bra material som föreningar kan att dra nytta av. Ju bättre man informerar, desto bättre blir de boende på att börja sortera och därmed bidrar föreningen både till miljön och får bättre ekonomi. 

Större mängder
För stora föreningar med många bostäder kan införandet av matavfallssortering bli ett större och mer komplicerat projekt. Man kanske måste gräva ner kärl eller uppföra nya, mindre byggnader som kräver bygglov. Då går det att vända sig till HSB Stockholm för hjälp.  

– Handlar det om flera hundra lägenheter eller föreningar med speciella förutsättningar på annat sätt, så finns det många varianter att välja mellan och mycket att sätta sig in i för att hitta rätt lösning. Man kan använda kärlskåp, nedgrävda kärl, bottentömda kärl med mera. Ofta saknar styrelsemedlemmarna både tid och nödvändig kompetens för sådana större projekt, säger Pauline Bjuhr, områdeschef inom utemiljö på HSB Stockholm.  

HSB Stockholms specialister inom utemiljö kan vara behjälpliga med att hitta rätt typ och placering för en ny installation, att hålla dialogen med den som är ansvarig för avfallshämtningen och att ta fram ritningar och andra handlingar. Behövs bygglov kan de även hjälpa till med processen kring det. Likaså kan HSB upprätta förfrågningsunderlag och handla upp en utförare, samt hålla i projektledning under utförandeskedet. 

– När en förening ändå ska införa matavfall som en ny sopfraktion kan det dessutom ofta vara bra att ta ett större grepp och se till helheten. I många fall går det att förbättra avfallshanteringen generellt för alla inblandade. Målet är en lösning som blir lättillgänglig och placerad så att den inte stör de boende, samtidigt som den fungerar effektivt och arbetsmiljömässigt för sophämtarna, avslutar Pauline Bjuhr.  

Har din förening behov av hjälp för att hitta fram till en ny lösning för hantering av matavfall? Kontakta HSB på utemiljokonsult@hsb.se