Trygga bostadsområden – bygga murar eller broar

Var tredje år genomför Stockholms stad en större trygghetsmätning. Den senaste mätningen visar att den upplevda tryggheten minskar, något som Björn Ljung, ledamot i kommunstyrelsens trygghetsutskott (L) och ordförande i Stockholmshem, menar skapar en självuppfyllande profetia.

– Alla känner att de behöver känna sig otrygga, fast det kanske inte finns skäl. Givetvis måste politikerna göra allt de kan för att det ska bli bättre i de utsatta områdena, polisen och socialtjänsten måste få stöd så att rekryteringen till gängen kan hindras. Det är morden och skjutvåldet som gör att folk känner sig otrygga.

Som exempel på vad man redan gör så pekar Björn Ljung på att polishuset i Rinkeby nu har öppnat och man har tillsatt mängder av ordningsvakter, även om han själv inte är övertygad om att fler vakter är det som behövs, han skulle hellre se fler fältassistenter.

– Om man är orolig för att utsättas för brott så spelar det ingen roll om till exempel Järva faktiskt blir tryggare, säger Thèrése Skoglund Shekarabi, områdespolis i Järva. När vi har medborgardialoger så säger folk att de inte känner sig otrygga, men med djupare frågor kommer det ibland fram att man till exempel slutat att gå ut efter klockan 21.00.

Hur man upplever trygghet kan också se olika ut för olika människor, vilket Fardosa Omar, verksamhetschef för Rinkeby Folket Hus, anser är viktigt för förståelsen för mätningar och resultat. Otryggheten kan uppstå i att man inte får ett jobb eller att man uppfattas som annorlunda i samhället.

– I Rinkeby är trygghet en relativ fråga. Man kanske känner sig tryggare där än i andra förhållanden man har upplevt, många kommer från områden i världen som är mycket mer otrygga. Men många föräldrar som har unga pojkar känner sig otrygga och oroliga för sina barn.

Emma Rauf-Otworowski arbetar som brottsförebyggande strateg i Upplands Väsby känner igen problematiken som beskrivs i Stockholm även där.

– Det är samma upplevelse i Väsby. Det finns de som är otrygga, men också många som känner att det har blivit bättre.

Vad finns det då för verktyg för att öka tryggheten? Att bara ha fler poliser och ordningsvakter på plats räcker inte, var panelen enig om.

– I Väsby behövde vi lyfta omvårdnaden av offentliga utrymmen. Bättre belysning där människor kände att de inte vill gå när det var mörkt ute. Kameror kan hjälpa i vissa områden, berättar Emma. Men det behövs också en bättre samverkan mellan alla delar av samhället. I Väsby träffas vi regelbundet för att skapa en samordning för trygghet. Kommunen, polis, ordningsvakter och fältassistenter träffas varje vecka vad som händer i den offentliga miljön. På en strategisk nivå träffas kommun, skolor, bostadsbolag och andra aktörer för att planera långsiktigt. Vi har gått från att bara skriva dokument och nu börjar det få effekt. Stationsområdet i Väsby är nu en plats där vi kan ordna familjeaktiviteter och där narkotikahandeln försvunnit.

Det finns också en bild i media av att de områden där det mesta av skjutvåldet sker är områden där man knappt vågar vistas. En bild som inte stämmer, enligt Fardosa Omar.

– Det är inte rättvist för de människor som bor där. Och att konstant få höra att det är så farligt från de som bor på andra platser blir skadligt för de boende i Rinkeby.

– Bilden behöver nyanseras, lägger Thèrése till. Man kan gå och handla på kvällen i Rinkeby. Med hjälp av kameror kan man flytta på narkotikaförsäljningen, det blir så att säga sämre försäljning om man inte vet var säljarna finns. Och det stämmer att Järva toppade inbrottsstatistiken för tio år sedan, men det har förändrats. Det är inte tack vare polisen, utan där har fastighetsägarna gjort jobbet. Man har gjort säkerhetsbesiktningar och man har kollat upp områden. I Järva har vi enorma områden som vi knappt känt till, källargångar och liknande. Är man trångbodd, som många är i Järva, är det där man befinner sig. Arbetet måste börja i bostadshuset och fastighetsägarna kan göra en jätteskillnad. Tar man hand om sina bostäder och gårdar ger det resultat.

Björn Ljung tar också upp de så kallade ”påskupploppen” som ägde rum tidigare i år. De hanterades bäst i Stockholm enligt honom.

– Det finns en tillit i området nu. Vi jobbar ihop för att få till det. Det finns mycket man kan göra från fastighetsägarnas håll. Man kan renovera och kompletteringsbygga, man kan åtgärda problem med belysning i trapphus och så vidare.

Panelen på seminariet var överens om att den allra viktigaste delen är att se till att går att ha en meningsfull uppväxt i områden som uppfattas som otrygga.

– Det man kan göra på fritiden behöver vara lokalförankrat. Det ska vara lätt att hitta dit och det måste vara anpassat för barnmängderna, säger Fardosa. I Rinkeby är biblioteket litet, fritidsgårdarna är små och det finns för få klubbar och idrottslag. Aktiviteterna finns inte, det gör att man växer upp hemma eller på gården. Och även om skolresultaten går uppåt måste de upp mer.

Fardosa Omar sammanfattade seminariet med det hon anser är viktigast för att lösa problemen.

– Oavsett parti som styr i en kommun så måste man satsa på tryggheten och det måste vara långsiktigt. Det får inte bli förändringar vart fjärde år bara för att styret byts ut.