Flera av er har säkert tagit del av den senaste tidens skriverier om avgiftshöjningar. Flera stora medier har rapporterat om att bostadsrättsföreningar, framför allt i Stockholm, inte höjer avgiften i den takt som är nödvändig. Det talas om höjningar på så mycket som 50 procent.
Att sköta en bostadsrättsförenings ekonomi är att brottas med stora, komplexa ekonomiska frågor. Som styrelseledamot är man dessutom ansvarig för att fastigheten och föreningens ekonomi sköts på ett bra sätt, och att se till alla medlemmars bästa. En inte alltid enkel uppgift för förtroendevalda.
Att de flesta bostadsrättsföreningar just nu behöver höja avgiften står däremot utom tvivel, när vi nu ställs inför ökade kostnader för lån, el, fjärrvärme, avfallshantering, vatten och mycket annat. Men vi delar inte den bild som just nu sprids i media kring nivån på avgiftshöjningarna.
När jag pratar med mina brf-ekonomer är bilden en annan. HSB Göteborg rekommenderar bostadsrättsföreningarna att höja avgiften med cirka 10 procent på årsbasis. Och tittar vi på snitthöjningen ligger den på 8 procent. Det följer mönstret från föregående år och hos de föreningar som följt våra råd över tid är behovet att höja inte heller inte lika stort.
Jag har respekt för att det kan vara svårt för en styrelse att ta beslut om en avgiftshöjning i en bostadsrättsförening. Hur påverkas föreningens ekonomi om vi höjer avgiften? Vad händer om vi låter bli? Och har vi då råd med framtida renoveringar? Det är bara några av de komplexa frågeställningar man ställs inför. Det kan också vara så att styrelsen oroar sig för att bli impopulära hos de boende eller att man inte vet vilken nivå den ska ligga på.
Därför är det glädjande att konstatera att styrelserna följer de råd vi ger och att det vi förutsett faktiskt stämmer ganska väl överens med hur verkligheten ser ut. Vi ser att i snitt varannan bostadsrättsförening går på våra rekommendationer att höja avgiften. Det visar att vi på ett tydligt sätt kan bidra till en hållbar ekonomiska utveckling och minska risken för obehagliga överraskningar för styrelserna och medlemmarna.
Givetvis kan enskilda föreningar behöva höja avgiften betydligt mer, men ofta är det förknippat med att man har lån som löper ut och därmed får högre räntekostnader.
Avslutningsvis kan vi också glädjas åt att aktuella undersökningar visar sparandet i våra bostadsrättsföreningar är 30 procent högra än i exempelvis Stockholm. Det är en bra förutsättning för att möta kommande år av osäkert ränte- och kostnadsläge.
Det kommer fortsatt vara viktigt för bostadsrättsföreningarna att granska sin ekonomi och utgå från att kommande år antagligen kommer att bli tuffa.
Detta bör bostadsrättsföreningar göra för att säkerställa rätt avgift: