Det gamla sopnedkastet får ny roll för överföring av energi

Mannen bakom sopnedkastet

Arkitekt Sven Wallander var djupt engagerad i stadsbyggnadsfrågor och även i den sociala idén bakom. Tanken var att även lägenheter för människor med lägre inkomster skulle vara modernt utrustade. Sven ritade åt den kooperativa rörelsen och var en av initiativtagarna till HSB Stockholm 1923 och HSBs Riksförbund året efter. Han var vd för Riksförbundet och ända fram till 1958 även chef för HSBs arkitektkontor.

Wallanders moderna sopnedkast hade flera fördelar. De frigjorde utrymme på gårdarna, som nu kunde öppnas för planteringar och lekutrymmen för barn. De bidrog också till att stanken från sopor som måste ha präglat äldre tids gårdar försvann och ledde till friskare luft.

Sopnedkasten fasas ut

50 år senare, i början av 1980-talet, började sopnedkasten gradvis att fasas ut och pluggas igen. De ersattes av soprum med möjlighet att sortera hushållssoporna i hjulförsedda plastkärl. Skälen till detta var flera; dels att soporna skulle källsorteras av miljöskäl, dels att det var en arbetsmiljöfråga. Utrymmena där soporna hamnade efter färden genom sopnedkastet var ofta svåra att komma åt och det hände att renhållningsarbetarna stötte på vassa metall- eller glasföremål i soppåsarna. Säckarna eller behållarna där soporna samlades tenderade också att bli väldigt tunga. I dag är det väldigt ovanligt att nya byggnader förses med sopnedkast, dock finns exempel på hus där man valt att bygga sopnedkast endast på bottenvåningen, exempelvis i Turning Torso i Malmö.

Nya användningsområden för sopnedkasten

I HSB Södra Norrlands område finns ett antal fastigheter där man använder de gamla sopnedkasten för helt andra ändamål.

– Vi använder sopnedkasten till att bland annat dra elkablar för solpaneler och för att leda värmeenergin ifrån frånluften från lägenheterna ner till värmecentralen i källaren för återvinning. Genom att vi använder befintliga sopnedkast slipper vi dra elkablar och rör på utsidan av husfasaden eller genom lägenheterna hela vägen från taket ner till källaren, berättar Fredrik Dinse, bygg- och takkonsult på HSB Södra Norrland i Härnösand.

När man värmer upp hus med fjärrvärme, försvinner en stor del av värmen som genereras, rakt ut i luften via ventilationen. Med modern teknik, så kallad frånluftsåtervinning, kan man återvinna frånluftsvärmen för att använda den på nytt vid uppvärmning av bruksvattnet eller fastigheten. Luften som ska lämna husen, får först passera en värmeväxlare där man värmer upp vätska, som sedan pumpas ned till undercentralen med hjälp av en värmepump som höjer temperaturen ytterligare innan energin återförs till huset.

Stora energi- och miljösatsningar pågår

– HSB genomför flera stora energi- och miljösatsningar, exempelvis införande av frånluftsåtervinning och solceller. Genom att göra det minskar vi våra energikostnader och sparar också både på klimat och pengar. Vår ambition är att vi med solcellsinstallationer, frånluftsåtervinning och andra energieffektiviseringar ska placera föreningen i framkant i miljöhänseende, säger August Forslund, energikonsult på HSB Södra Norrland i Sundsvall.

Frånluftsåtervinning används idag i endast ca 4 procent av HSB-fastigheter i region Södra Norrland, men antalet ökar nu i allt snabbare takt.

Exempel på solceller: