I Svedala ligger bostadsrättsföreningen Marbäck, som består av 86 lägenheter. Alla har fått varsin laddstolpe, trots att det i dagsläget bara är ett tiotal av medlemmarna som har någon form av laddbil.
Så varför nöjde de sig inte med 20?
– Vi tror att de platserna kommer att ta slut helt enkelt, och då sitter vi här om fem år igen och har exakt samma diskussion – om vi ska köpa fler och hur många i så fall, säger föreningens ordförande Per Svedensten.
– För två år sedan var det en person som hade en elbil och en som hade en laddhybrid, nu är det nog en 5–6 stycken som har elbil och ungefär lika många som har laddhybrid. Sedan är det ett helt gäng som bara väntat på att det ska gå att ladda här hemma.
Brf Marbäck ligger i utkanten av samhället Svedala, i en kommun med 22 000 invånare, två mil öster om Malmö. Radhusen är i gult tegel, samlade runt två stora parkeringsplatser. Laddstolparna sitter inne i garagelängorna.
– Alla lägenheter har en garageplats men vi har bara 50 parkeringsplatser utomhus så det blev smidigare att sätta laddstolparna i garagen.
Är det ingen av medlemmarna, av de som inte har laddbil själv, som sagt att ”det där vill inte jag vara med och betala”?
– Nej, de som laddar kommer att få betala laddningen till självkostnadspris, och de som inte laddar kommer ändå att få en värdeökning på sin bostad, åtminstone undviker de en värdeminskning när det blir vanligt med laddare i anslutning till bostaden.
Så det var inga problem att få igenom den här stora investeringen?
– Det var enkelt. Det var raka spåret när vi insåg hur dyrt det skulle bli om vi inte fick bidraget, lite känns det som att det var nu eller aldrig. Elbilsbidraget försvann ju så det är väl rimligt att anta att det här kan göra det också snart.
Bidraget som Per Svedensten pratar om kallas ”Ladda Bilen” och delas ut av Naturvårdsverket. Det infördes 2019 och innebär att bostadsrättföreningar kan få bidrag för halva kostnaden på installationen av laddpunkter, upp till 15 000 kronor per plats. Bidraget gäller kostnader för arbete, material, grävning och installation men inte till exempel projektledning.
Totalt har projektet med de 86 laddstolparna kostat ungefär två miljoner kronor, före bidraget.
– Grejen har varit att mycket av kostnaden har varit att gräva ner ledningar och bidraget får man per laddplats. Så hade vi skapat färre platser hade vi fortfarande behövt gräva en massa men inte fått lika mycket i bidrag. Det var också en sak som drev antalet, 86 är bättre än 20 för det ger så mycket mer i bidrag.
Var det svårt att få bidraget från Naturvårdsverket?
– Nej, det var bara att skicka in det underlaget vi hade. Projektledaren hade ju full koll på vad som skulle göras, så för vår del var det enkelt.
Projektledaren i det här fallet kom från HSB i Malmö.
– Han hjälpte till med hela anbudsförfarandet och tog in offerter och allt det, och sedan var han koordinator mellan oss och entreprenören också. Dessutom har han tagit hand om de administrativa delarna med Naturvårdsverket.
HSB kan alltså hjälpa till med projektledning, men lika viktigt är det att göra en ordentlig förstudie, menar Niklas Renfro, energirådgivare på HSB Malmö.
– När vi får en förfrågan om att göra en förstudie på fordonsladdning så rekommenderar vi alltid föreningen att skicka ut en enkät för att kolla behovet hos medlemmarna, säger Niklas Renfro.
– Efter det undersöker vi de tekniska förutsättningarna inom fastigheten. Vi tittar också på hur och var stolparna ska placeras, säkerhetslösningar och vilken typ av debiteringslösning man vill ha, fortsätter han.
Per Svedensten säger att det skulle ha varit svårt för föreningen att genomföra projektet på egen hand.
– Det hade varit för mycket jobb. Dels att ta reda på allt man behöver göra och dels själva genomförandet, det är bra att ha någon som är dedikerad dagtid. Det hade varit väldigt besvärligt utan HSB.
Laddprojektet påbörjades för ett och ett halvt år sedan. Från det att föreningen skrev på kontraktet med entreprenören tills laddboxarna var på plats tog det bara tre månader.
– Och det är inklusive grävning och allt, så entreprenören har varit jättesnabb.
Trots det var det inte förrän i början av den här sommaren som medlemmarna i Brf Marbäck äntligen kunde börja ladda sina bilar hemma på gården.
– Vi har haft problem med Eon. Vi beställde ett elnätsabonnemang till boxarna hos dem i maj förra året och de skulle vara klara i december, men det dröjde ända till maj i år.
Kan alla välja själva vilket elhandelsbolag de vill ansluta sig till?
– Nej, Vi har HSBs abonnemang med Vattenfall, samma som vi har till hushållen, så det är ett förhandlat pris. Och sedan sköter entreprenören Miljöbelysning mätning och debitering.
– De har en portal där vi kan gå in och aktivera de medlemmar som vill ansluta sig och sedan fakturerar de kostnaden för elen.
Hur mycket kostar det att ladda bilen?
– Jag har inte en aning, jag har inte elbil själv, säger Per Svedensten och skrattar.
– Men nu när laddarna är på plats ska jag ha en bil med någon form av sladd inom ett år!
Per Svedensten, bostadsrättsföreningen Marbäcks ordförande, samt Niklas Renfro, energirådgivare på HSB Malmö.
Elpriset på publika laddstationer varierar mellan tre och tio kronor per kWh. Med HSB Malmös gemensamma elhandelsavtal hos Vattenfall kostar en kWh i genomsnitt två kronor och 25 öre, inklusive elöverföringsavgifter och skatter. En elbil förbrukar i genomsnitt 2 kilowattimmar per mil, men förbrukningen varierar beroende på bland annat bilens storlek och utomhustemperatur.