Så utnyttjas bostadsbristen av bedragare

I dag finns ett uppdämt underskott på nästan 200 000 bostäder i Sverige, och det bristande bostadsbeståndet påverkar på bred front. Enligt Boverket bor hela 80 procent av landets befolkning i en kommun som har underskott på bostäder. Värst drabbade är storstadsregionerna, men även i exempelvis Norrbotten och Västerbotten sker en snabb befolkningsutveckling i takt med den gröna omställningen av industrin som kräver många nya bostäder.

Linn Matic: "Bostadsfrågan måste prioriteras"

Trots det minskar bostadsbyggandet. Under förra året halverades byggandet jämfört med året innan – bland annat till följd av höjd ränta och ökade byggkostnader. För att nå en bostadsmarknad i balans behöver över 67 000 nya bostäder byggas varje år fram till 2030, enligt Boverket.

Konsekvenserna av bostadsbristen påverkar hela samhällsekonomin, som arbetsmarknaden, när flyttkedjan bryts och matchningen mellan jobb och bostad går förlorad.

I praktiken blir det märkbart då trångboddheten ökar och många unga vuxna blir fast hos sina föräldrar. Bostadsbristen får även andra konsekvenser. I kölvattnet skor sig kriminella på desperata bostadssökare på andrahandsmarknaden. Förra året rapporterades över 27 000 fall av annonsbedrägerier, där unga vuxna som söker sin första bostad är en speciellt utsatt grupp och måltavla för bedragarna.

"Falsk mäklare tömde mitt konto"

En av många drabbade är 19-åriga studenten Filippa Andersson från Småland. Genom Facebookgruppen Studentbostad i Uppsala fick Filippa kontakt med en kvinna som uppgav sig för att vara mäklare och som sa att hon hade en etta att hyra ut i andra hand för 6 500 kronor i månaden.

– Det var min maxhyra, förklarar Filippa som hade sparat ihop pengar för att kunna plugga.

Kvinnan var hjälpsam och affärsmässig. Eftersom Filippa bodde hemma och inte hade några bostadsreferenser sa kvinnan att hon ville göra en kreditupplysning. Under ett videosamtal fick Filippa därför scanna en QR-kod och identifiera sig med Bank-ID på en sida för UC kreditupplysning.

– Bank-ID loggar jag ju in med överallt, som på Klarna och Qliro. Det kändes inte konstigt på något sätt. Dessutom hade mamma kollat att kvinnan verkligen stod skriven på en bostad i Uppsala, berättar Filippa.

På bara några minuter tömdes Filippas konto på 64 495 kronor – pengar hon sparat ihop sedan hon var 14 år.

– Jag fick panik! Jag hade minus 712 kronor på kontot, vilket inte ens ska vara möjligt om man har ett debitkonto!

Bedragaren hade dessutom köpt bitcoin på Filippas bankkort, samt skaffat ett nytt Bank-ID och ännu ett bankkort i Filippas namn och handlat för ytterligare 16 000 kronor. Filippa ringde direkt sin bank och spärrade allt, men det var för sent. Några pengar har hon inte fått tillbaka och den polisanmälan hon köade i timmar för att göra lades ner.

– Det känns för jävligt. Banken borde ta ett större ansvar för att skydda sina kunder. Jag är fruktansvärt arg och besviken och det här har tagit energi från skolan. Det är extra elakt av bedragare att rikta sig mot oss studenter, som redan är ekonomiskt utsatta, säger Filippa.

Filippa har överklagat, men det kommer att ta tid innan hon vågar lita på andra igen. Nu vill hon varna andra bostadssökande:

– Om det går fort och verkar för bra för att vara sant, dra öronen åt dig! Träffa personen innan du skriver på något och sök helst bostad via större fastighetsbolag, tipsar Filippa.

Enligt polisen har antalet annonsbedrägerier ökat kraftigt sedan pandemin – inte minst vad gäller bostadsannonser – och ungefär hälften rör annonsering via Facebook och Marketplace. Förra året anmäldes över 27 000 annonsbedrägerier i Sverige.

Så skyddar du dig mot bostadsbedrägerier

1. Kolla upp annonsen. Var vaksam om du hittar en bostad på Facebook, Marketplace eller andra sociala medier, på en attraktiv adress till en för bra hyra. Kontrollera att lägenheten faktiskt existerar och att lägenhetsinnehavaren har tillstånd att hyra ut i andra hand. Ofta kopierar bedragare bostadsrättsannonser och gör om dem till andrahandsannonser. Spara ner bilderna och sök på Google bilder för att se om de förekommer i andra annonser.

2. Kolla upp uthyraren. Sök på namnet och telefonnumret. Är det samma uppgifter som i annonsen? Ring upp och kontrollera uppgifterna och kräv legitimation. Var vaksam om uthyraren befinner sig "utomlands" eller inte kan träffas, eller har ett nyskapat Facebookkonto och saknar följare.

3. Kolla med fastighetsägaren. Kolla att uthyraren är lägenhetsinnehavare och har tillstånd för andrahandsuthyrning. Var försiktig med länkar till fastighetsägaren: bedragare skapar ofta falska hemsidor med telefonnummer som går till en medbrottsling. Genom att klicka på bedragares länkar till "lägenhetsvisningar" kan man också riskera att betala för dyra prenumerationer som man inte bett om.

4. Använd aldrig Bank-ID eller rörlig QR-kod om någon ber dig att göra detta i samband med lägenhetsuthyrning. Din medverkan behövs inte för att en kreditupplysning ska göras, utan detta kan uthyraren beställa direkt av kreditupplysningsföretaget.

5. Kolla betalningen. Betala aldrig i förskott! Först ska du se lägenheten, träffa uthyraren och ha ett påskrivet kontrakt. Bedragarna kräver vanligen flera månadshyror i förskott eller i deposition. Betala aldrig pengar via anonyma betalningstjänster.

Källa: Polisen, Hem & Hyra