De flesta konflikter med våra grannar handlar om småsaker. Någon har glömt plocka undan luddet i torktumlaren, en annan har ställt barnvagnen lite dumt i cykelförrådet. Det är problem som vi enkelt löser, med samtal eller i värsta fall den ökända arga lappen. Men, vad gör man när en granne stör så pass att tryggheten i hemmet påverkas? För den som bor i hyresrätt finns nu en stärkt lagstiftning, men den som bor i en bostadsrätt har inte detta.
För idag skiljer sig lagstiftningen mellan bostadsrätt och hyresrätt åt när det kommer till möjligheten att förebygga brott och öka tryggheten. Förra året skärptes hyreslagen för att lättare komma åt kriminella element. Exempelvis har det blivit lättare att vräka hyresgäster som begår brott. Något som är svårare för en bostadsrättsförening.
Bostadsrättsföreningar är på många sätt i grunden bra för att komma åt otrygghet i närområdet. De främjar granngemenskap, demokrati och engagemang i boendet. Att ansvara för och äga fastigheten tillsammans gör att vi har lättare för att agera när något inte står rätt till. Men för att fånga upp den välviljan och intresset behöver vi komplettera de existerande verktygen med några nya.
Efter förra årets skärpning av hyreslagen är brott som begås i omgivningen likställt med störningar i boendet. Det vill säga, om du säljer knark i närområdet så kan det bli skäl för vräkning trots att verksamheten inte utgår direkt ifrån boendet. Det gäller dock inte om du bor i en bostadsrätt, då samma formulering inte finns i bostadsrättslagen.
Lägg till detta att kriminell verksamhet som återfinns hos boende i bostadsrättsföreningar med största sannolikhet också handlar om olovlig andrahandsuthyrning. Tittar man på våra tre största städer så uppger hela 43 procent att det pågår olovlig andrahandsuthyrning enligt en kartläggning av Evidensgruppen som HSB beställt. Det försvårar saken ytterligare och gör det ännu svårare att komma åt med dagens lagstiftning.
Det bästa vore såklart om man redan proaktivt kunde förhindra dem som bedriver brottslig verksamhet från att bli medlemmar i ens bostadsrättsförening till att börja med. Det är dock en komplicerad och juridiskt svår fråga. I dagsläget är det en snabbare lösning att harmonisera hyreslagen och bostadsrättslagen. Åtminstone tills andra verktyg finns på plats.
Över två miljoner människor bor i bostadsrätt idag. Den organiserade brottslighetens utbredning är inte något som enbart håller sig till en viss upplåtelseform utan hela samhället påverkas. Boende i bostadsrätter måste få samma skydd som de i hyresrätt åtnjuter.
Allt går inte att lösa med juridik. På sikt måste tryggheten säkras även på andra sätt, med förebyggande arbete och satsningar på exempelvis skolan. Goda exempel på den typen av arbete finns överallt i vårt land, exempelvis det pågående projektet som ämnar att komma åt ofrivillig ensamhet, en direkt gemenskapsfrämjande åtgärd. Allt det kräver ett långsiktigt engagemang från alla samhällsaktörer och en kraftsamling kring vilken typ av samhälle vi vill ha i framtiden.
Till dess behöver vi få snabb bukt med den otrygghet vi har idag, alla oavsett bostadsform skall känna trygghet i sitt hem. Därför borde en justering av bostadsrättslagen för att bättre komma åt kriminaliteten vara en självklar del av lösningen.
Johan Nyhus
Förbundsordförande i HSB
Den här artikeln är en ledartext som först publicerats på bostadspolitik.se, en redaktionell plattform för bostadspolitisk debatt som HSB deläger. Du som är intresserad av att ta del av debatten kan bland annat skriva upp dig på ett kostnadsfritt nyhetsbrev.