Dagens lånekultur måste växlas över i bosparande

Anders Lago, förbundsordförande i HSB, och Lars Göran Andersson, vd HSB Göteborg, har skrivit debattartikel om bosparande i GP. Debattartikeln, här nedan publicerad i sin helhet, utgår från ett exempel på bostadssituationen i Göteborg:

”Att köpa sin första egna lägenhet är en avlägsen dröm för många göteborgare. Bara att spara ihop till kontantinsatsen för en enrummare tar närmare tre decennier för den genomsnittlige spararen i Göteborg. Bristen på bostäder i kombination med en hög befolkningstillväxt i storstadsregionerna har bidragit till att prisnivåerna stadigt rört sig uppåt. De breda prisuppgångarna på bostäder har också lett till att hushållens skuldsättning ökat. Vi har fått en situation där riksbankens räntebeslut blivit löpsedelstoff. Det säger något om det tillstånd som många hushåll befinner sig i.

Bolånetaket utestänger många
Sverige behöver alltså en sundare sparandekultur. Vi har under lång tid underlättat lånande till bostaden genom avdragsgilla räntor, men nu krävs att vi även stimulerar sparande till bostaden. Vi behöver skapa en situation där det i Sverige är lika naturligt att spara till bostaden som det är i USA att spara till barnens utbildning.
Finansinspektionens bolånetak om 15 procent är i grunden bra eftersom det ställer krav på eget kapital för att finansiera sitt boende. Problemet är att det i dagens situation har en utestängande effekt. Ska man köpa en etta på 40 kvm krävs det i dag en genomsnittlig kontantinsats på drygt 190 000 kronor i Göteborg. Om man bosparar 500 kronor i månaden med 3,5 procents ränta innebär det att man måste spara i 28 år för att ha råd med sin första etta. För att ha råd med kontantinsatsen till en genomsnittlig trerummare på 70 kvm i Göteborg måste man spara i hela 44 år.

Måste kännas rimligt att spara
Det är alltså viktigt att börja spara tidigt men framförallt att måste vi göra det enklare och mer naturligt för många att ta ett långsiktigt ekonomiskt ansvar för sin boendesituation. Målet måste vara att det ska kännas rimligt för betydligt fler att spara ihop till sin första kontantinsats.
Att inflyttningen till storstäderna fortsätter är positivt eftersom det främjar tillväxten. Däremot kommer vi inte under överskådlig framtid klara av att bygga ikapp bostadsbristen. I den globaliserade tjänsteekonomi som nu växer fram, och i vilken storstäderna är dess främsta tillväxtmotorer, kommer vi att få leva med höga bostadspriser.

Statlig stimulans behövs
Om vi ska göra det möjligt för unga att ta sig in på bostadsmarknaden kan vi inte fortsätta att stirra oss blinda på lånandet. Vi måste även börja tänka långsiktigt kring sparande. Bostadsmarknaden behöver mer kapital, inte mindre, om vi ska klara av att bygga nytt. Staten måste börja stimulera bosparandet för att gynna en ökad sparandekultur.
Att spara till sin första egna bostad är något som uppmuntras i många länder. Till skillnad mot i Sverige finns flera internationella exempel på olika former av statligt stöd till bostadssparande. I Norge bosparar 56 procent av befolkningen mellan 18 och 33 år. Unga får spara upp till 20 000 norska kronor till ett boende varje år med 20 procent skatteavdrag till ett totalt belopp på 150 000 kronor. I Finland ges en kombination av statlig räntebonus på sparande, bosparpremie samt räntestöd vid bostadslån. Bara bosparpremien uppgår till cirka 30 000 kronor. I Tyskland är bosparandet en viktig del i bostadsfinansieringen. Där ges bland annat en årlig bosparpremie på drygt 4 000 kronor.

Långsiktig utveckling genom bosparande
Även i Sverige behövs en långsiktig utveckling där unga har en möjlighet att ta sig in på bostadsmarknaden genom ett eget sparande. Därför behövs en statlig stimulans för bosparandet. Det måste bli möjligt för fler grupper på den svenska bostadsmarknaden att få tillgång till eget kapital. Annars riskerar drömmen om det egna boendet att förbli en dröm”.