Omvärld – en orolig tid

I omställningsarbetet utgår HSB från målen i Agenda 2030. Vi har valt att fokusera på de mål som är mest relevanta för vår verksamhet och där vi tillsammans med våra medlemmar, kunder, medarbetare och leverantörer kan göra mest positiv skillnad och minimera negativ påverkan. I egenskap av bostadsaktör innebär det att vi riktar in våra hållbarhetsinsatser mer specifikt till åtta av de globala utvecklingsmålen. 

Världens ledare samlades i Dubai i Förenade Arabemiraten vid FNs klimattoppmöte COP28 i december 2023. Framtiden för fossila bränslens stod i fokus och man kom överens om att trefaldiga förnybar energi, dubblera energieffektiviseringensamt avsätta medel att hantera förluster och skador orsakade av klimatkrisen.

Formuleringen att världen ska röra sig bort från fossila bränslen anses som en historisk vändpunkt, även om många länder hade önskat en direkt uppmaning till utfasning av olja, kol och naturgas. Avtalet är ej bindande och det finns en risk att utfasningen inte verkställs i den takt som krävs för att nå 1,5 graders-målet (Europeiska rådet/Dagens Nyheter).

Sedan 2021 när EU-kommissionen först presenterade sitt stora lagstiftningspaket "Fit for 55" och "The Green Deal" har det klubbats igenom en rad åtgärder i syfte att göra Europa till en resurseffektiv, cirkulär och konkurrenskraftig ekonomi, utan nettoutsläpp av växthusgaser till år 2050. Men redan år 2030 måste utsläppen ha minskat med minst 55 procent (jämfört med året 1990). De här målen är fastställda i en klimatlag som gör dem juridiskt bindande för alla medlemsländer (Europeiska kommissionen).

I takt med att den biologiska mångfalden krymper på vår planet har vi börjat förstå hur grundläggande den är för vår existens. Den filtrerar vår luft och vårt vatten, omvandlar avfall till nya resurser, pollinerar och befruktar vår gröda, för att bara nämna en del.

Den biologiska mångfalden påverkas av det förändrade klimatet samtidigt som en minskad biologisk mångfald förvärrar de effekter som kommer med klimatförändringarna. Därför har EU även satt mål för biologisk mångfald för år 2030 som innebär att vi måste skydda och återställa minst 30 procent av våra havsområden och marker (Europeiska kommissionen).

Hållbara investeringar är en stor del av EUs "Green Deal", där man bland annat har fått igenom utökade krav på hållbarhetsredovisning samt ett gemensamt klassificeringssystem för miljömässigt hållbar finansiering – Taxonomiförordningen.

Taxonomin syftar till att hjälpa investerare att identifiera och jämföra miljömässigt hållbara investeringar. För att en ekonomisk aktivitet ska anses hållbar enligt taxonomin ska den väsentligt bidra till ett eller flera av sex miljömål och inte heller skada något av miljömålen.

Dessa är:

• Begränsning av klimatförändringar
• Anpassning till klimatförändring
• Hållbar användning och skydd av vatten samt marina resurser
• Omställning mot en cirkulär ekonomi
• Förebyggande och begränsande av miljöförstöring
• Skydd och återställande av biologisk mångfald.

Den 1 januari 2024 börjar CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) tillämpas för stora bolag med fler än 500 anställda. CSRD är ett nytt EU-direktiv som ska säkerställa att företag rapporterar effekten av verksamhetens sociala och miljömässiga aktiviteter. Syftet är att säkra transparens kring hållbarhet och skapa bättre förutsättningar för att EU ska klara sina målsättningar till 2050 (Finansinspektionen).

Byggnader står för mer än en tredjedel av växthusgasutsläppen i EU. Att minska dessa utsläpp – antingen genom ökad energieffektivitet eller minskad energiförbrukning – är avgörande för att uppnå klimatneutralitet senast 2050 (Europeiska rådet).

I mars 2023 kom man överens om ett nytt energidirektiv med en minskning av energianvändningen med 11,7 procent till 2030. En översyn pågår även kring direktivet för byggnaders energiprestanda, där målet är att alla byggnader ska ha nollemissionsstatus vid 2050. I december 2023 kom man preliminärt överens om att den genomsnittliga energianvändningen i bostadsbeståndet ska minska med 16 procent till 2030 och 20–22 procent till 2035. Medlemsländerna får själva välja vilka styrmedel och åtgärder som ska användas för att uppnå nivåerna.

Utöver krav på renoveringar av byggnader så innehåller direktivet också särskilda bestämmelser kring solenergi, laddinfrastruktur, energiklassning, energideklarationer etc (Regeringskansliet). Innan skarpa förslag och remisser är det ännu oklart hur Sverige kommer att påverkas.

På nationell nivå har Sveriges riksdag slagit fast 16 miljökvalitetsmål som syftar till att komma tillrätta med Sveriges aktuella miljöproblem. Precis som med de globala hållbarhetsmålen har HSB kopplat de för verksamheten mest väsentliga svenska miljökvalitetsmålen till vår strategi för hållbar tillväxt.

I Sverige står bygg- och anläggningssektorn för cirka 20 procent av de totala utsläppen av växthusgaser. Klimatpåverkan kommer främst från tillverkningen av material och produkter samt från utsläpp relaterade till energianvändningen i driftsfasen (Fossilfritt Sverige). Många av branschaktörerna ligger långt fram i sitt hållbarhetsarbete. Branschen har även antagit färdplaner för en fossilfri och klimatneutral bygg- och uppvärmningssektor, vilket ställer krav på nya arbetssätt och materialval samt en ökad samverkan.

Den svenska lagstiftningen när det gäller miljö och energifrågor kopplade till byggnader och boende är under ständig förändring. Ett exempel är klimatdeklaration av bostäder som började gälla i januari 2022. Under 2023 kom förslag kring gränsvärden som kommer införas tidigast 2025 (Boverket). Ett annat exempel är det från årsskiftet 2023/2024 som gäller nya avfallsregler för fastighetsägare att sortera ut matavfall.

Stigande räntor, inflation, ökade byggkostnader och en orolig omvärld bidrog till en avvaktande bostadsmarknad och ett kraftigt minskat bostadsbyggande under 2023. Både hushåll och företag har pressats hårt under året. Efter att Riksbanken höjt styrräntan flera gånger presenterade de i november en oförändrad ränta. Många banker och experter talar om en sänkning av styrräntan under sommaren 2024, vilket bör påverka bostadsmarknaden positivt.

Redan innan räntorna höjdes och inflationen sköt i höjden var det svårt för Sveriges förstagångsköpare att spara ihop till en bostad. Amorteringskraven och kravet på kontantinsats skapar skyhöga trösklar som hindrar många unga att köpa en egen bostad. På många håll i landet råder dessutom bostadsbrist, samtidigt har bostadsbyggandet minskat kraftigt.

En hög nyproduktionstakt är viktig för att unga vuxna ska kunna ta del av de nybyggda bostäderna. I Sverige ser vi också framtida utmaningar med en åldrande befolkning och hur vi möter bostadsbehoven för denna grupp.