Minskning av klimatpåverkan

Världen står inför många utmaningar. Klimatfrågan är en av de största. Därför har HSB satt som mål att ha netto noll klimatpåverkan i hela värdekedjan 2040.
Plantering i jord

I oktober 2021 beslutade förbundsstyrelsen om ett nytt ambitiöst klimatmål enligt följande definition: HSB ska ha netto noll klimatpåverkan i hela värdekedjan och vara anpassat till det förändrade klimatet till 2040.

Delmålen är att klimatpåverkan ska minska med 25 procent till 2025, 50 procent till 2030 och 75 procent till 2035 jämfört med 2020 års siffror.

Klimatpåverkan beräknas för alla verksamheter och skeenden – allt från när HSB bygger och renoverar bostäder till energianvändningen i bostadsrättsföreningarna och i hyresfastigheterna. Även drivmedel i HSBs fordonsflotta, inköp av varor och tjänster och medarbetarnas arbets- och pendlingsresor räknas in i klimatpåverkan och omfattas av målet.

Science Based Targets initiatives (SBTi) metodik har använts för att sätta målet i enlighet med vetenskapen, baserat på de senaste klimatscenarierna, koldioxidbudgetar och Parisavtalet.

Under 2023 validerades och godkändes HSBs klimatmål av Science Based Target initative och 2023 är det första året som HSB gemensamt rapporterar enligt SBTis rapporteringsstruktur och krav. Det mål som verifierats enligt SBTi är omräknat till absolut minskning av utsläpp av växthusgaser i samtliga scope och innebär en 42 procentig minskning av samtliga HSBs klimatutsläpp i hela värdekedjan till år 2030. Målet är i linje med 1,5-gradersmålet och tar hänsyn till att HSB planerar tillväxt i verksamheten.

Ny övergripande målformulering

HSB har 2040 netto noll* klimatpåverkan i hela värdekedjan och är anpassat till det förändrade klimatet.

Delmål:
25 % minskad klimatpåverkan till 2025
50 % minskad klimatpåverkan till 2030
75 % minskad klimatpåverkan till 2035,
jämfört med basår 2020. I scope 1, 2 och 3**.

* Nettonollutsläpp uppnås när våra utsläpp av växthusgaser minimerats så långt som möjligt och de kvarvarande utsläppen balanseras av tekniker såsom avskiljning och lagring av biogen koldioxid (bio-CCS), biokol eller ökad kolsänka i skog och mark.

** Greenhouse Gas Protocols indelning: Scope 1 är de egna direkta växthusgasutsläppen. Scope 2 är de indirekta utsläppen från köpt energi. Scope 3 är de indirekta utsläppen, utöver köpt energi, som sker utanför företagets gränser. Här ingår till exempel leverantörers utsläpp.

Frivilliga rekommenderade mål:

  • Öka andelen fossilfri energi till fordon och effektivisera transportarbetet
  • Öka andelen förnybar och återvunnen energi

 

 

 

klimathus.jpg

Klicka på bilden för större format

Klimatdata och beräkningar

2023 är första gången som HSB rapporterar klimatmålet enligt SBTis rapporteringsstruktur. Den fullständiga redovisningen sker här i HSBs Hållbarhetsberättelse, som till skillnad från respektive HSB förening/bolags årsredovisning ger en samlad bild av verksamhetsåret för hela HSBs organisation. I och med verifieringen av HSBs klimatmål hos SBTi inkluderas även kategori 11 (use of sold product) och kategori 12 (end of life).

Under 2023 har ett arbete utförts för att få mer kvalitativa data, och bättre metoder för beräkning och uppföljning, vilket har resulterat i en del justeringar från förra årets rapportering. Läs mer om metod och beräkningar längre ned på sidan.

Klimatpåverkan 2023

HSBs totala klimatpåverkan för 2023 var 410 187 ton CO2e1). Det är en ökning i klimatpåverkan från basåret 2020 med fem procent, vilket kan bero på att kvaliteten på indata har förbättrats samt att emissionsfaktorer i vissa fall justerats.


Diagrammet ovan visar att HSBs klimatpåverkan till största delen kommer från indirekta utsläpp i Scope 3. CO2e avser koldioxidekvivalenter, d.v.s. totalt utsläpp av klimatgaser omräknat till koldioxidekvivalenter.

Det finns fortfarande en viss osäkerhet i kvaliteten på data för basåret och resultatet för 2020 kommer att utredas vidare. Framöver kan en bättre kvalitet på data för basåret komma att påverka resultatet för HSBs klimatutsläpp.

Det totala resultatet påverkas också av nyproduktionens verksamhet där utsläppen varierar i relation till byggtakten som kan vara olika år från år. När vi analyserar utsläppen blir det därför viktigt att utgå från framtagna nyckeltal, för att se om våra riktade insatser gör skillnad eller ej.

För HSB så ligger den största utmaningen i scope 3 och då särskilt klimatpåverkan från våra bostadsrättsföreningar. Här arbetar vi med olika strategier för att minska klimatpåverkan och det kommer att vara ett fokus framåt. En del i detta innefattar en utökad samverkan med bostadsrättsföreningar, energieffektivisering i fastigheter och en bättre samverkan med fjärrvärmebranschen för att minska utsläppen (bland annat genom minskad förbränning av plast).

Analys av 2023 års klimatrapportering

Minskade utsläpp i relation till omsättning

Trots en ökning med fem procent av HSBs totala klimatpåverkan är det en minskning av tCO2e i relation till omsättning. Växthusgasintensiteten har minskat med 32 procent jämfört basåret 2020.

Fjärrvärme och el i bostadsrättsföreningar

Utsläpp från HSBs bostadsrättsföreningar utgör cirka 67 procent av HSBs totala klimatpåverkan och är därmed det område där HSB har störst klimatpåverkan. Elanvändning och fjärrvärme står för ungefär lika stora delar av utsläppen. Sedan 2020 har energianvändningen minskat med 22 procent (kWh/Atemp) medan klimatpåverkan för energi per ytenhet (kgCO2e/Atemp) har minskat med nio procent, vilket beror på fjärrvärmeföretagens ändrade bränslemixar och energieffektivisering i HSBs hyresfastigheter. Se figur 4.

Att utsläppen inte har minskat i takt med energianvändningen beror framför allt på att utsläppen från el ökat under perioden och att det skett ett skifte från fjärrvärme till värmepumpar. Det kan också bero på att man i mindre utsträckning väljer miljömärkt el i sina elhandelsavtal. Anledningen till att utsläppen ökat kommer att utredas vidare.

HSB har tillsammans med andra bostadsorganisationer och Energiföretagen Sverige kommit överens om en gemensam metod för att miljövärdera fjärrvärme. Metoden innebär att klimatpåverkan för alla använda bränslen räknas ihop till en emissionsfaktor per fjärrvärmenät, som sedan kan multipliceras med den köpta energianvändningen.

En prioriterad fråga är att minska mängden köpt energi och sänka toppeffekten för fjärrvärme, av såväl ekonomiska som miljömässiga skäl, utan att göra avkall på komfort och inomhusklimat.

Energianvändningen i hyresfastigheter

Inom HSB har energianvändningen (inklusive både uppvärmning och elanvändning) per yta (kWh/Atemp) minskat med 11 procent sedan 2020, samtidigt har utsläppen (marknadsbaserat) ökat med åtta procent. Att utsläppen inte minskat i takt med energianvändningen beror dels på att utsläppen från el ökat under perioden, dels på grund av skifte från fjärrvärme till värmepumpar. Anledningen till att utsläppen har ökat kommer att utredas vidare.

Fordon och tjänsteresor

Utsläppen för fordon och tjänsteresor har ökat med 39 procent sedan basåret 2020, vilket främst beror på utsläpp från tjänsteresor med flyg (1010 ton). Det bör dock noteras att 2020 var ett speciellt år på grund av covid-19-pandemin då resor var begränsade. Utsläpp från arbetsmaskiner och tjänstebilar inom scope 1 var näst intill oförändrade från 2020 till 2023.

Tidigare har HSB redovisat utsläppen från fordonsflottan årligen, men 2023 saknades information om hur stor andel fordonsgas som utgjordes av biogas och hur stor andel av dieseln som utgjordes av förnyelsebart drivmedel. Därför har inte rapporteringen kunnat ske på samma sätt som tidigare, men detta kommer att ses över inför kommande rapportering.

Vid rapporteringen 2021 hade de direkta utsläppen av växthusgaser från HSBs fordonsflotta minskat med 48 procent sedan 2008. Den totala energianvändningen för HSBs fordon hade minskat med totalt 23 procent under samma tid. Andelen förnybar energi, sett till total energianvändning kopplat till drivmedel hos samtliga HSB-föreningar, var 39 procent. Högst andel förnybar energi hade HSB Uppsala (95 procent), HSB Östra (90 procent), HSB Östergötland (67 procent), HSB Göta (52 procent) samt HSB Malmö (43 procent). I dessa HSB-föreningar används biogas, HVO-diesel och diesel med hög inblandning av förnybar diesel.

El används också i allt större utsträckning. Det saknas även information om hur stor andel av dieselbilarna som tankar med diesel med hög inblandning av förnyelsebart drivmedel 2023, men baserat på hur det såg ut 2021 så är det flertalet fordon inom HSBs föreningar som använder den typen av drivmedel, vilket bidrar till en stor sänkning av klimatpåverkan.

För att åstadkomma fortsatta utsläppsminskningar behöver drivmedelsanvändningen effektiviseras ytterligare och fordonsparken i betydligt större utsträckning bestå av fordon som drivs med biodiesel, fordonsgas, etanol och ursprungsmärkt förnybar el.

Inköp av varor och tjänster

Klimatposten inköp ingår i HSBs scope 3.1 omfattar varor och tjänster som köps in av HSB, men här ingår ej material till renovering, ombyggnad och nyproduktion. I samband med utvärdering av metod för beräkningen har kostnader som inte är relaterade till klimatpåverkan tagits bort (t.ex konsulter, försäkringar, abonnemang), och andra lagts till (t.ex. vissa personalkostnader såsom konferenser).

2023 har de flesta poster fortfarande beräknats med miljöspendmetod, men några poster har beräknats baserat på antal, mängd eller leverantörens egna beräkningar. Några emissionsfaktorer har ändrats (här är det främst emissionsfaktorn för vatten som har sänkts – tidigare användes en internationell faktor och nu använder vi en emissionsfaktor som gäller norra Storstockholm). Eftersom detta förutsågs kunna påverka utfallet kraftigt har även basåret räknats om enligt den nya omfattningen.

Årets resultat visar på en ökning av utsläppen från inköp från 27 ton CO2e/MSEK till 45 ton CO2e/MSEK. Resultatet innehåller dock en del osäkerheter kring kvaliteten på data från basåret, vilket kan komma att påverka resultatet framåt. För årets rapportering utförs därför ingen vidare analys av resultatet på aggregerad nivå. HSB kommer att arbeta vidare med inköpsposten framåt, både internt genom ökad kompetens och kunskap samt genom att påverka våra leverantörer.

Klimatneutral nyproduktion senast 2040

Byggbranschen står för en betydande del av Sveriges totala klimatpåverkan och minskad klimatpåverkan från byggprocessen är ett av HSBs prioriterade områden. Enligt HSBs klimatmål ska nyproduktionen bli klimatneutral senast 2040.

HSB har även tidigare undertecknat Färdplan för fossilfri bygg- och anläggningssektor och är anslutna till Lokal Färdplan Malmö – LFM30 – med målsättningen klimatneutralt byggande och förvaltning i Malmö redan 2030.

HSB ProjektPartner och HSB Bostad jobbar sedan 2022 med ett maxtak för klimatpåverkan som är satt till 300 kg CO2e*/m2 BTA enligt klimatdeklarationens omfattning, det vill säga klimatpåverkan från utvinning och tillverkning av byggmaterial till färdig byggnad inklusive transporter och byggproduktion av stomme, grund, klimatskärm och innerväggar. Nivån är satt snäppet bättre än snittet för branschen, för att driva utvecklingen framåt snabbare.

Under 2023 har HSB tagit stora steg i arbetet för minskad klimatpåverkan från byggproduktionen. Framför allt märks goda resultat med minskad klimatpåverkan i flera projekt med betongstomme. Sett till klimatpåverkan enligt omfattningen för klimatdeklarationen och HSBs maxtak, ligger resultatet väl under maxtaket på 300 kg CO2e*/BTA, vilket förklaras mer i detalj nedan.

Resultat för nyproduktionen 2023

2023 uppgick total klimatpåverkan från nyproduktionen inom HSB till 41 214 ton CO2e, vilket motsvarar 456 kg CO2e per byggd kvadratmeter. Redovisningen är enligt HSBs klimatmål med basår 2020 och omfattar klimatpåverkan från byggprojekten i sin helhet inklusive markarbeten för livscykelskedena A1-A5, det vill säga från utvinning och produktion av material till färdig byggnad inklusive produktion och transporter av samtliga byggdelar.

Görs avgränsningen av klimatpåverkan till klimatdeklarationens omfattning, och HSBs maxtak för klimatpåverkan för nya projekt, blir klimatpåverkan 292 CO2e per byggd kvadratmeter inklusive garage och källare. Branschens medianvärde för flerbostadshus ligger på ca 320 CO2e per byggd kvadratmeter.

HSB ProjektPartner och HSB Bostad representerar majoriteten av all nyproduktion inom HSB. 2023 omfattades bolagens verksamhet 84 procent av all byggd yta inom HSB. I redovisningen av klimatpåverkan för 2023 märks för första gången resultat av faktiska åtgärder för minskad klimatpåverkan i projekt med betongstomme.

Sex av årets 14 inflyttade projekt som ingår i redovisningen har använt klimatförbättrad betong i olika utsträckning. Bäst resultat uppnåddes i Brf Sockerpärlan som minskat sin klimatpåverkan med 22 procent. Detta går att läsa mer om i HSB Riksförbunds års- och hållbarhetsredovisning.

Trots dessa åtgärder är klimatpåverkan från nyproduktionen 2023 på nästan samma nivå som basåret 2020 sett till byggvolym, se figur 7. Det beror på att andelen avslutade projekt med trästomme var högre åren 2020-2022 jämfört med 2023. Utan riktade åtgärder vid betongproduktion, har trä betydligt lägre klimatpåverkan.

Redovisningen av klimatpåverkan från nyproduktionsprojekten baseras fortsatt på schabloner för typiska utsläppsdata från branschen framtagna av IVL Svenska Miljöinstitutet och på projektens stomsystem, storlek och eventuell andel klimatförbättrad betong. En övergång till projektspecifika beräkningar har påbörjats, men i 2023 års redovisning gäller det endast ett projekt.

Resultatet omfattar total klimatpåverkan från de projekt som haft slutinflyttning under respektive år. I HSB ProjektPartners och HSB Bostads fullständiga redovisning som återfinns i HSB Riksförbunds- respektive HSB Stockholms årsredovisning omfattas även övriga delar av bolagens verksamhet i klimatredovisningen bland annat klimatpåverkan från hantering av byggavfall och energi till exploateringsfastigheter, vilket inte redovisas här.

Minskad klimatpåverkan enligt tidigare mål

HSBs tidigare klimatmål sträckte sig från 2008 till 2023 och slutredovisas här i 2023 års hållbarhetsberättelse. Detta mål var att ha nära noll klimatpåverkande utsläpp till 2030 och till 2023 skulle klimatpåverkan minska med 75 procent jämfört med 2008 års siffror. Till skillnad från HSBs nya klimatmål så omfattar dessa klimatmål ej hela värdekedjan utan främst klimatpåverkan från den egna verksamheten.

1. Direkta utsläpp av växthusgaser från egenägd uppvärmning och drivmedel för egenägda fordon/maskiner (Scope 1)
2. Indirekta utsläpp av växthusgaser, energi – köpt el, fjärrvärme och fjärrkyla (Scope 2)
3. Övriga indirekta utsläpp av växthusgaser – tjänsteresor och produktion av energibärare (Scope 3).

Under 2023 har HSB minskat klimatpåverkan med 63 procent jämfört med basåret 2008, för nyckeltalet kgCO2e/Atemp enligt de tidigare målen. Resultatet beror på en övergång till förnyelsebara drivmedel i fordonsflottan, förnybar el, effektivisering av elanvändning (-28 procent, kWh/Atemp), minskad fjärrvärmeanvändning med cirka 20 procent och utfasning av kvarvarande oljepannor i fastigheter. En stor del av utsläppsminskningen beror också på att energibolagen minskat sina utsläpp för produktion av fjärrvärme.

Årets resultat innebär en ökning jämfört med föregående år på cirka 4 procent, dels på grund av ökade utsläpp från flygresor, dels på grund av ökade utsläpp från uppvärmning. Vad gäller uppvärmning handlar det om ökade utsläpp från fjärrvärmeproduktionen. Detta i sin tur beror till stor del på den utmanande bränslesituationen i Europa under 2022 och 2023, vilket lett till brist på biobränslen som till viss del ersatts med fossila bränslen.