-
Välj HSB förening för att se regionalt anpassat innehåll.
Välj HSB-förening
Hälsoläget: Så skapar vi hälsosammare stadsdelar
Hälsa och social hållbarhet har kommit allt mer i fokus för stadsplanering och bostadsbyggande. Här behövs bättre kunskap och analysverktyg för att vägleda och styra utformningen av våra livsmiljöer. Spacescape har tillfrågats av HSB att ta fram ny användbar kunskap om hälsosamma stadsdelar och bomiljöer.
Denna rapport syftar till att visa mer eller mindre hälsosamma stadsdelar i svenska städer och hur stadsplanering och bostadsbyggande kan bidra till mer fysisk aktivitet och bättre hälsa. HSB vill på detta sätt bidra till en mer hälsosam stad för alla.
Hälsoläget i 20 svenska städer
I rapporten redovisas hälsoläget i svenska kommuner och stadsdelar med fokus på hälsoaspekter som har särskild relevans för fysisk aktivitet och stadsbyggande.
Städer i rapporten:
Stockholm / Göteborg / Malmö / Uppsala / Linköping / Västerås / Örebro / Helsingborg / Norrköping / Jönköping / Umeå / Lund / Borås / Sundsvall / Luleå / Karlstad / Mölndal / Trollhättan / Södertälje / Strängnäs
Med Lancet-modellen som vetenskaplig grund
Med utgångspunkt i den modell för egenskaper hos hälsosamma, fysiskt aktiva stadsdelar som tagits fram av The Lancet har samtliga stadsdelar (DeSo-områden enligt SCB) i svenska stadsdelar analyserats.
Egenskaperna är:
- Befolkningstäthet (som vanligen har samband med närheten till vardagsservice)
- Korsningstäthet i gatunätet (som vanligen har samband med ökat gång- och cykelresande)
- Närhet till kollektivtrafikhållplats (som vanligen har samband med minskat bilresande)
- Grönyta (som vanligen har samband med ökad rekreationsaktivitet)
Egenskaperna har översatts till följande de indikatorer som redovisas i tabellen nedan.
Nycklarna till en hälsosam stadsdel:
Hallå där Johan Nyhus, ordförande för HSB Riksförbund!
Hur kommer det sig att just HSB släpper en rapport om hälsa?
– HSB har en lång historia relaterad till hälsa. Den sträcker sig från våra första bostäder som innehöll badrum vilket var väldigt ovanligt för hem tillhörande arbetare på den tiden, till de klassiska sopnedkasten som vi var först med att införa och dagens verksamhet på HSB Living Lab där vi forskar i framtidens boende.
Vad hoppas ni uppnå med rapporten ”Hälsoläget”?
– Vi har många utmaningar idag som påverkar vår hälsa. I den här rapporten har vi tillsammans med Spacescape format en modell med vetenskapligt stöd som kan främja bättre hälsa, och vår förhoppning är att den inspirerar till stadsplanering som gör oss friskare och kanske till och med lyckligare.
Vilka av rapportens slutsatser tycker du är viktigast?
– Det finns väldigt mycket som är konkret och praktiskt användbart i rapporten ”Hälsoläget”. En av de saker som jag tycker är mest spännande är analysen av svenska stadsdelar utifrån Lancet-modellen. Modellen visar att den fysiska miljön vi befinner oss i har en faktisk påverkan på hur fysiskt aktiva vi är, och genom att tillämpa modellen på svenska stadsdelar har vi fått fram vilka miljöer som bidrar positivt till vår hälsa. Utifrån det kan man sen planera stadsdelarna bättre.
Var det något av det rapporten kom fram till som förvånade er?
– För mig var det en ögonöppnare att det inte bara räcker med närhet till naturen. Tittar man på min hemstad Göteborg så finns det gott om förorter med gott om grönområden, men de är samtidigt alldeles för bilberoende och kanske saknar den täthet som också krävs. Rapporten pekar ut Majorna som Göteborgs hälsosammaste stadsdel just för att den har kombinationen av täthet, ett gåvänligt gatunät och närhet till spårvagn och grönska.
Hur kommer HSB arbeta framåt med rapportens resultat?
– Vår ambition är att bygga bostäder som är såväl hälsosamma som hållbara. Rapporten ”Hälsoläget” ger oss mer krut att fortsätta driva på i dessa frågor. Tillsammans med forskningsarbetet i HSB Living Lab har vi gott om underlag och kunskap för att bygga framtidens hälsosamma stadsdelar.
HSB och hälsa – 100 år av historia
När HSB bildas 1923 är ambitionen att ordna billiga och hälsosamma bostäder åt fler. Varenda ny lägenhet som HSB bygger efter 1925 har eget badrum, en omtvistad förändring eftersom många ifrågasatte att arbetare behövde en sådan lyx. Stockholmsutställningen 1930 blir en tydlig brytpunkt: nu kommer modernismen och funkisen. Enkla lamellhus byggs parallellt och luftigt placerade med gaveln mot gatan, till skillnad från de tidigare kvartershusen.
Lägenheterna är fortsatt små, men en stor förändring sker: sovrummet gör entré. HSB:s patenterade sopnedkast revolutionerar sophanteringen och blir ett led i ett nyare, renare boende. Gårdshusen för dass och sopor försvinner i takt med att sopnedkast och badrum blir vanligare inomhus.
Under 1940-talet gör kriget det svårare att importera material; tegel och grov puts blir vanliga byggmaterial. Samtidigt inser man att täta städer är sårbara för bomber och bränder och börjar bygga utanför städerna. Standarden på lägenheterna blir stegvis bättre, köken får modernare utrustning och blir mer rationellt utformade och tvåor blir standard för nybyggda familjelägenheter.
Idén om folkhemmet slår igenom i bostadsbyggandet under 1950-talet i form av bland annat barnrikehus för trångbodda familjer och ABC-städer, med plats för såväl arbete som bostad och centrum. HSB-husen blir mer prefabricerade och håller hög kvalitet - trägolv, fina kök och inredningar som håller än i dag. Tre rum och kök blir standard för familjelägenheter. Höga punkthus med enkelt och stramt utseende anses "djärva", både byggtekniskt och utseendemässigt.
Under 1960-talet ligger fokus på ökad byggtakt och tekniska innovationer snarare än smarta planlösningar. Bidrag och byggnormer styr utformningen, allt blir standardiserat och likriktat. Bilen tar allt större plats, något som också märks i byggandet - parkeringar, matarvägar och sekundärleder tar upp stor yta i stadsmiljön. Samtidigt kan man tack vare statliga subventioner satsa på hög standard i bostadsbyggandet och det är inte ovanligt att tvåor har både badrum, tvättmaskin och gästtoalett.
Under 1970-talet avstannar lägenhetsbyggandet, men det som byggs speglar energikrisen. Fönster blir mindre, tätare och värmemotståndliga och bruna fönsterlister blir standard.
På 1980-talet demonteras statens tidigare byggsubventioner, vilket får till följd att det blir viktigt att bygga billigare. Enklare material dyker upp i lägenheterna, som plastmattor i stället för linoleum, kakel och klinker samt folierade spånplattor i köksinredningarna, något som får stora konsekvenser: många hus blir "sjuka" och fulla av mögel.
I stället för miljarder i bostadssubventioner införs under 1990-talet fastighetsskatt och moms på byggande. Nu blir det viktigt att ta reda på vad folk verkligen vill ha. Högre standard och fina lägen blir populärt. Nu är det vardagsrummet som är lägenhetens centrum och utsikten blir status - det byggs havs- och sjönära med utvinklade balkonger.
Under 2000-talet blir det populärt att bygga specifikt och segmenterat för olika grupper som exempelvis 55+. Det byggs dock fortfarande för lite. Allt fler vill bo centralt för att slippa resa, vilket leder till tätare städer. Vi blir också mer trendkänsliga och individuella och det börjar bli svårt att se tydliga trender. Köket får dock en allt starkare central roll i våra hem.
Under 2010-talet blir fasadmaterialen allt viktigare och ska spegla boendets karaktär. Byggandet blir alltmer energismart, med system för återvinning av värme, bättre isolering och tjockare väggar. Naturen får allt mer fokus, både vad gäller material och energianvändning samt var vi vill bo - gärna nära och i samklang med naturen. Ekosystemtjänster, utnyttjande av dagvatten, urban gardening, solceller och bikupor i bostadsrättsföreningar verkar vara trender som stannar. Nu vill vi leva mer ekologiskt och det avspeglar sig i vårt boende på många sätt. HSB har varit med tiden, och alltid byggt med hälsan i första rummet.
HSB Living Lab är ett flerbostadshus och en världsunik forskningsarena som stod färdig 2016. Fastigheten ligger på Campus Johanneberg, Chalmers i Göteborg och är ett tredje generationens levande labb där forskare och utvecklare testar innovationer inom teknik, energi, beteendevetenskap, hälsa och arkitektur.
Framtidens hälsosamma stad
Framtidens stadslandskap har möjlighet att bli hälsofrämjande på ett djupt grundläggande existentiellt plan där stadsmiljön gör det lätt att välja rätt. Vi behöver inte ens välja - stadsmiljön bygger vår hälsa.
Stadslivet har förvandlats till en plats där möjligheterna till fysisk aktivitet, välbefinnande och en sund kost är lika integrerade som byggnaderna som omger oss. Grönområden och parker är inte bara avsedda för avkoppling utan har blivit utomhusgym och sportplatser där invånarna finner balans i stadslivet. Att jogga längs stadens gator eller cykla till jobbet är inte bara ett transportmedel utan del av en aktiv livsstil.
Maten i staden har också genomgått en förvandling. Restauranger, kaféer och livsmedelsbutiker erbjuder inte fast food utan färska, ekologiska, giftfria, hälsosamma livsmedel som en självklarhet.
Transporter är inte bara ett sätt att ta sig från punkt A till punkt B utan också en möjlighet till fysisk aktivitet. Att gå i trappor blir det självklara valet. Hissen blir en omväg. Kollektivtrafiksystemet, gångstråken och cykelnätet skapar naturlig rörelse. Att gå eller cykla blir det snabbaste och enklaste valet.
Bilen blir ett onaturligt, obekvämt, besvärligt och oetiskt undantag. I framtidens stad är hälsa inte längre ett projekt; utan en integrerad del av vår vardag. Hälsa blir ett naturligt sätt att leva i framtidens stadslandskap.