Den nya borgerliga regeringen byggde på marknadsliberalism och en politik för att tillfredsställa enskilda människors valfrihet.
Inflationen var hög och drev upp räntorna kraftigt, medan statens utgifter för räntegaranti till nybyggda flerfamiljshus och ränteavdrag för villaägare ökade snabbt. Strama statsfinanser pressade även bostadspolitiken.
Brf Kasernberget, Stockholm. Byggt under Miljonprogramsåren, 1965–1975.
1970-talet var ett decennium med stora utmaningar – inte minst i bostadssektorn. 1960-talets miljonprogram fortsatte in i nästa årtionde. Inget land byggde fler nya bostäder än Sverige, sett till befolkningsunderlaget. Bostädernas standard höjdes och storskaligheten utvecklades – på gott och ont.
HSB-området Brandkärr i Nyköping. Byggår 1972.
Givetvis deltog HSB i miljonprogrammets genomförande och byggde under perioden fler bostäder än någonsin. Men HSB varnade också tidigt för ett bakslag, både i form av minskat byggande och tomma lägenheter.
HSB drev på hårt för rättvisa boendekostnader, det vill säga att bostadsrättsägare borde få samma avdragsvillkor som villaägare. 1974 tog regeringen ett ”första steg” mot kostnadsneutralitet mellan de olika upplåtelseformerna. Det ledde till att byggandet av bostadsrätter ökade igen.
Många HSB-föreningar hade det tufft och medlemsantalet svajade i takt med tiden. Vissa år under 1970-talet var det fler medlemmar som lämnade än anslöt sig, men under andra halvan av 1970-talet kunde HSB redovisa goda resultat och en positiv utveckling.
Typiskt HSB-kök, 70-tal.