En Ängelholmsförening ansökte om bygglov för utvändig ändring av flerbostadshus genom byte av sex stycken entréportar av ek till nya portar av aluminium i ekimitation. Ekportarna var över 60 år gamla och uttjänta. Föreningen fick avslag för bytet i byggnadsnämnden. Skälet för avslag var att åtgärden inte uppfyllde kraven på varsamhet enligt plan- och bygglagen. Bostadsrättsföreningen, konfunderad över avslaget eftersom så gott som alla kringliggande hus ägda av den kommunala bostadsbolaget redan hade bytt portar från trä till aluminium, överklagade beslutet till Länsstyrelsen i Skåne. Länsstyrelsen godkände portbytet. Byggnadsnämnden valde då att överklaga beslutet till Mark- och miljödomstolen i Växjö som gick på byggnadsnämndens linje och fann att åtgärden inte uppfyllde varsamhetskravet.
Efter hjälp av HSB Skånes jurist, Carl Henrik Stenmarker, beviljades målet prövningstillstånd i högsta instans; Mark- och miljööverdomstolen. Efter lång väntan konstaterade Mark- och miljööverdomstolen att detaljplanen inte innehöll bestämmelser som utgjorde hinder för åtgärden. Domstolen ansåg att bostadsrättsföreningens enskilda intresse av byte till mer ändamålsenliga entréportar vägde tyngre än det allmänna intresset av att bevara originalportarna. Domstolen gav föreningen rätt och fastställde Länsstyrelsens positiva beslut.