Ordlista - Balansräkning

Tillgångar   

Omsättnngstillgångar: är de tillgångar som lättast kan omsättas till likvida medel, t.ex. avräkningskonto med HSB, inlåningsräkningar hos HSBs Riksförbund, fordringar som ska betalas inom kort etc.

Anläggningstillgångar: består av mark, byggnader, maskiner, inventarier och andra tillgångar avsedda för långsiktigt innehav.

Byggnader: tas upp till anskaffningskostnad minskad med summan av de avskrivningar som skett under åren.

Mark: tas upp till anskaffningskostnaden. Eftersom marken i regel inte minskar i värde brukar man inte gåra några avskrivningar på detta belopp.

Maskiner och inventarier: tas upp till anskaffningskostnad minskad med summan av gjorda avskrivningar.

Skulder   

Kortfristiga skulder: De skulder som föreningen ska betala inom den allra närmaste tiden, som t.ex. leverantörsskulder, skatteskulder, förutbetalda avgifter och hyror samt upplupna kostnader.

Långfristiga skulder: är de lån som tagits upp för att finansiera fastighetens anskaffningskostnad. Här återfinns också eventuella räntelån och underhållslån. Som säkerhet för lånen har föreningen lämnat s.k. pantbrev till belopp som också anges i balansräkningen.

Reserveringar för underhåll: De avsättningar som under åren gjorts till fonderna för inre och yttre underhåll redovisas i balansräkningen under denna rubrik.

Fonden för inre underhåll är fördelad på varje bostadsrättslägenhet, varje enskild medlem i bostadsrättsföreningen får disponera sin del av fonden för att bekosta underhåll i sin lägenhet.

Fonden för yttre underhåll är gemensam för hela föreningen och ska användas för att betala kostnader för periodiskt underhåll.

Eget kapital   

Bundet: Det bundna egna kapitalet är de grundavgifter som medlemmarna betalat in och som används till att betala en del av fastighetens anskaffningskostnad.

Fritt: Det fria egna kapitalet består av årets vinst och summan av tidigare årsvinster. Eftersom bostadsrättsföreningen inte har som mål att gå med vinst, är det fria kapitalet vanligtvis mycket litet.

Soliditet   

Soliditeten beräknas genom att jämföra de totala tillgångarna med de totala skulderna. Ju större del av tillgångarna som är finansierade med eget kapital desto bättre är soliditeten. En stor andel eget kapital betyder alltså att föreningen har en god soliditet.

Om en förening har större skulder än tillgångar och följdaktligen saknar eget kapital, är den på obestånd eller som man brukar säga, konkursmässig.

Likviditet   

Det är viktigt att se till att föreningens totala skulder inte överstiger tillgångarna. Men det är också viktigt att se till att likviditeten är tillfredsställande. Med likviditet menas föreningens förmåga att betala sina skulder.

Vissa skulder betalas på mycket kort sikt, exempelvis vattenavgifter, elavgifter, löner till anställda m.m.

Du kan på ett enkelt sätt bedöma din förenings likviditet genom att jämföra summa omsättningstillgångar och summa kortfristiga skulder. Om omsättningstillgångarna är större än de kortfristiga skulderna är likviditeten tillfredsställande. Om det är tvärtom har föreningen en dålig likviditet.