Störningar i hemmet – vad gör man?

Vad är att anse som en störning?

Störningar kan exempelvis bestå av högljudda fester, skrik, bankningar, borrande och hög musik. Det behöver emellertid inte enbart röra sig om störningar i form av ljud, utan även trakasserier, oacceptabla beteenden och lukter kan likväl omfattas. Härutöver finns en annan kategori av störningar som består av särskilt allvarliga störningar. Sådana störningar kan föranleda till en omedelbar uppsägning utan att en tillsägelse tidigare skickats till bostadsrättshavaren. Exempel på särskilt allvarliga störningar är mordbrand eller våld eller hot om våld mot andra boende i föreningen.

Förarbeten till bostadsrättslagen anger att det är ett normalt inslag i boendet i ett flerfamiljshus att det förekommer vissa lindriga störningar och att de kan ha en viss skadlig inverkan. Ljud av barn som leker, tv-ljud eller någon som dammsuger eller duschar utgör typexempel på ljud som i praktiken stör men som enligt lagstiftaren inte bör klassas som störningar. Boende som bor i flerfamiljshus behöver alltså tåla en viss mängd ”störningar”. Det är den allmänna uppfattningen som står till grund och som avgör vad boende i flerbostadshus behöver tåla. Vilken tid på dygnet störningen sker och hur ofta störningen uppstår kan ha en inverkan på bedömningen gällande vad boende i flerbostadshus behöver tåla.

Rättsfall vad avser störningar i bostadsrättshus är inte många till antal men kan ge en bild av vad som krävs för att en bostadsrättshavare ska anses ha förverkat sin nyttjanderätt. I ett avgörande från Högsta domstolen (NJA 1991 s. 574) hade en bostadsrättshavare så gott som dagligen övat på att spela piano. Ljudet som uppkom hade stört åtminstone två grannfamiljer i fastigheten. Högsta domstolen ansåg att ljudstyrkan inte låg över vad som normalt bör accepteras under dagtid. Nyttjanderätten till bostadsrätten ansågs därför inte vara förverkad. I ett avgörande från Svea hovrätt (T 3863-15, dom 2015-10-21) ansågs istället nyttjanderätten vara förverkad då en bostadsrättshavare frekvent dunkat i golvet såväl morgon som kväll. Bostadsrättshavaren hade dessutom ofta spelat piano högt och smällt i dörrar. I Hovrätten för Västra Sverige (T 4901-18, dom 2019-06-05) ansågs nyttjanderätten vara förverkad för en bostadsrättshavare under en längre tid uppträtt aggressivt och hotfullt mot föreningens anställda och en granne. Vidare hade bostadsrättshavaren skickat ut ett flertal brev med förolämpande innehåll. Rättsfallen visar att det generellt finns en hög tolerans för störningar och att det ställs höga krav på omfattningen av störningarna för att nyttjanderätten ska anses vara förverkad.

Hur ska styrelsen agera om störningar uppkommer?

Inkommer klagomål till styrelsen kan styrelsen ta kontakt med berörda parter i syfte att lösa den uppkomna situationen och för att bedöma om det rör sig om störningar. Gör styrelsen bedömningen att det rör sig om störningar och dessa inte upphör blir nästa steg att skicka en rättelseanmodan till den part som stör. Det är viktigt att styrelsen samlar in datum, tid och vilken typ av störning det rör sig om. Styrelsen kan dela ut störningslistor till berörda grannar i syfte att samla in bevisning. Bevisningen är viktig för att kunna upprätta en rättelseanmodan och eventuellt fortsatt driva vidare ärendet. Upphör inte störningarna efter att den störande parten fått en tillsägelse kan en förverkandegrund föreligga. Vi på HSB Stockholm är givetvis behjälpliga om styrelsen behöver hjälp med att upprätta en rättelseanmodan och driva vidare ärendet.

Informationen i den här artikeln var aktuell det datumet som artikeln publicerades. Förändringar inom både praxis och lagstiftning kan ha skett om det har gått ett tag sedan publicering. Som kunder hos HSB Stockholm kan ni alltid kontakta er förvaltare eller våra jurister direkt om ni önskar ett förtydligande eller känner er osäkra.