Högdalen Tur och Retur 1955-2007.
Tänkte med detta lilla kåseri ta er på en rundvandring i Högdalen för att minnas de 52 år som passerat sedan jag och mina föräldrar flyttade hit från Metargatan på Södermalm
Tänk att jag är tillbaka i barndomens och ungdomsårens Högdalen. Jag bodde på Harpsundsvägen 37 snett emot systembolaget som länge låg där Vivo-butiken nu ligger. Nu bor jag på ”roliga gårdarna” som vi småkillar kallade hela HSB-området vid Harpsundsvägen och Trollesundsvägen. Vi kallade gårdarna så eftersom de var asfalterade och mycket cykelvänliga, inte som Familjebostäders område åt andra hållet på Harpsundsvägen där det bara var grus på gårdarna.
Mycket har förändrats genom åren. Då fanns det en husläkare med mottagning på gården där jag bodde, Dr Rosmark hette han. Där det idag är solarium på Harpsundsvägen fanns en glas- och porslinsbutik. Innehavaren kallade vi farbror Kalle. Han flyttade senare sin verksamhet upp till centrum i höjd med konstverket Malm och Vatten.
Det var en upplevelse att få följa mamma till Rangstaplan där simhallen ligger idag. Då fanns där nämligen en stor grön barack som kallades ”Starten”, det var Konsums första butik i Högdalen. Senare flyttade de in i de lokaler där de fortfarande driver sin verksamhet - med den lilla skillnaden att Domus, som affären hette då, var i tre våningsplan. Övervåningen var den absolut bästa avdelningen - där fanns leksakerna.
I källarplanet fanns det bageri/konditori, sport och fritid. Det var mycket spännande att som liten kille sitta i trappen och titta på bagarna när de arbetade.
Det fanns många spännande ställen i det växande centrumet. Rangstaplan var en enda stor grop där vi lekte och plurrade i vattenpölarna. Mamma var inte glad när jag kom hem lerig och blöt med fickorna fulla av skruvar och spik. Älskade att samla grejer från bygget. En gång ramlade jag så illa så jag fick en spik rakt genom min vänstra hand.
I dagens centrum finns fortfarande några butiker kvar från begynnelsen. Expertbutiken hette på den tiden Samex. Där köpte jag min första LP-skiva, det blev The Beatles Sgt Peppers Lonely Hearts Club Band i mono. Jag har kvar plattan än i denna dag! Ett unikt exemplar i mono.
Där Hank's Heaven ligger fanns det järnhandel och en färghandel. Där Swedbank idag ligger låg skobutiken Oscaria.
Det var spännande att besöka Föreningslokalen på pubkvällen lördagen den 1/12-07. Där gick jag i skola 1959-1961. Den lokalen tillhörde Högdalens skola. Det var gott om ungar så skolorna var fyllda. Gymnastik hade vi i en källarlokal längre bort på Harpsundsvägen i riktning mot Bandhagen.
Den lilla butiken som ligger i hörnet bredvid Vivo hette Fruktcentralen och mellan den och ICA, som alltid legat på samma plats, fanns Posten. Där ICA nu har sin entré låg Apoteket. Konditoriet som ligger granne med Pressbyrån hette Schumakers konditori.
På torget framför T-banestationen stod jämt brusiga Berra med kamrater och sålde blommor. "Köp en tulpan annars får du en snyting." Gubbarna var snälla - men lite farliga. Vi kunde se dem stå bakom korvkiosken på Rangstaplan och halsa ur sina flaskor innan det var dags att slumpa de sista buketterna för dagen.
Det finns idag ett nybyggt hus mitt i Centrum med en färgglad fasad som vetter mot
T-banesidan. Där fanns en bensinstation, Koppartrans, tror jag den hette. Vi som samlade klistermärken från mackarna ansåg att deras märke var ett av de mest exklusiva man kunde få tag i.
Mitt emot detta nya hus i slänten vid Harpsundsvägen lyckades jag och en kompis tutta eld i skogsbacken vid lek med tändstickor så att brandkåren fick komma. Vi stod vid husknuten på Harpsundsvägen nära övergångsstället och tittade - skrämda från vettet av vad vi lyckats göra. Vi blev aldrig avslöjade. Hoppas brottet är preskriberat…
Fiskaffären har alltid funnits på samma plats och har likt systembolaget varit ett känt landmärke i Högdalen. I den förbommade lokalen bredvid fiskhandlaren har det legat en klädbutik och även ett McDonalds. Tänka sig ett McDonalds som slår igen.
Den sida av centrum som ligger mitt emot fiskaffären har nog bara blomsterhandeln och bokhandeln kvar sedan tidigare. Herrbutiken Kenson, har alltid funnits och det är samme man som fortfarande arbetar där, numera som innehavare, en mycket trevlig man. Skoaffären bredvid Kenson hette Jane Sko. Sedan kom Zoobutiken som numera ligger i gamla Rondos byggnad och därefter elhandlaren och farbror Kalles porslinsbutik.
Där Dressman ligger har det varit både bank och matvarubutik.
Modebutiken Pagelle för damer, låg där nuvarande fyndbutik ligger. Mycket har hänt i den byggnaden så det vete sjutton hur man fick in en järnhandlare också, men den butiken älskar jag, där har man lite av det mesta. Man kan köpa verktyg, färg, beslag och mycket, mycket annat.
Bortom Konsum fanns ett nästan lika stort Tempo, ett härligt varuhus med massor av bra ha saker. Restaurang/Kafeteria Engelbrekt har alltid funnits på samma plats, till deras övervåning gick vi som tonåringar och drack mellanöl, det gick ju bra då.
Ungdomsgården låg i det stora huset på Önskehemsgatan där det sociala med ansvar för bl.a. barnstugor finns idag. Min flickvän från tonåren som jag träffade på ungdomsgården, arbetar idag i det huset.
När jag ändå är i denna del av centrum får jag inte glömma ”spänningens och äventyrens hus”, Högdalens biograf Rondo, där numera Apoteket ligger.
På Rondo såg jag Nils Holgerssons underbara resa med mamma och på söndagsmatinéerna kunde vi se allt från Helan och Halvan till Slaghöken med Errol Flynn. Efter den sistnämnda lekte vi pirater resten av den söndagen. Det blev många underbara söndagar på Rondo.
Jag bodde i hela 20 år på tre adresser i Högdalen innan jag lämnade trygga modersfamnen. Det känns underligt och samtidigt fantastiskt att komma hem igen efter många år på andra platser i den södra närförorten.
Tänk att jag idag bor på ”roliga gårdarna”, där de förnäma HSB-ungarna bodde. Känner mig verkligen stolt att jag funnit en mycket trevlig bostad med stor uteplats i detta fina och välskötta område, jag som älskar att sitta ute i solen och grilla på sommaren.
Nu får vi längta och hoppas på en magnifik sommar.
Bengt Dahlberg