FAQ om värme

Q Vilken temperatur ska det vara i lägenheten?
A Mellan 20,5 till 22 grader Celcius (C).

Q Vad betyder det?
A Styrelsen tolkar det som att det ska vara minst 20,5 C. I samband med inregleringen är det också viktigt att temperaturen är jämn i lägenheten. Därför ska inregleringen göras så att det inte heller är varmare än 22 C.

Q Kan man kräva att något rum, t. ex. det som man använder ofta, ska vara varmare än de övriga och ligga nära 22 C snarare än 20,5 C?
A Den frågan kan styrelsen för närvarande inte besvara.

Q Hur ska man mäta temperaturen?
A Mitt i rummet och 1 meter över golvet. Termometern ska vara rättvisande. Tillsatsvärme ska vara avslagen sedan en stund (några timmar) och onödig vädring eller drag ska inte finnas.

Q Vad ska jag göra om det känns för kallt?
ASe till att varmluften kan flöda fritt från radiatorn. Se till att inte möbler, gardiner med mera hindrar luftströmningen.
Se till att termostaten står på MAX och att luften kan strömma fritt förbi den. Om varmluften stängs in så att termostatern blir varm stänger den av ratiatorn.
Se till att du inte har onödigt drag; stäng ventiler som känns kalla (du kan t ex stoppa in en handduk eller tejpa för en pappskiva), stäng eventuella ventiler upptill på fönsterbågen, lägg handdukar för eventuellt drag från fönstrets underkant osv.

Öppna ventilerna igen när det bli varmt ute så att lägenheten vädras och du får frisk luft och liten risk för mögel och dylikt.

Om detta inte hjälper kontakta Torbjörn Reithe, fastighetsskötare eller styrelsen.

Q Hur fungerar värmesystemet?
A Varmt vatten pumpas från undercentralen innanför fritidslokalen upp på vinden och går igenom radiatorn och tillbaka genom kulverten till undercentralen. På vinden finns luftklockor som avlägsnar luft ur radiatorvattnet (i andra hus luftar man radiatorerna) och avstängningsventil för varje stam.
På varje radiator sitter en ventil med en inre inställning och en termostat. I kulverten finns stamreglerventil och stamavstängningsventil. WC värms med rörradiatorer som är kopplade lite annorlunda. Temperaturen på vattnet från undercentralen styrs av utomhustemperaturen.

Q Var försvinner värmen?
A Fönster släpper ut en hel del värme, både genom glasen och genom otätheter.
En del värme ventileras bort genom ventiler, borstlisten i fönstrens överkant och vid lägenhetsdörren.
En del värme förloras från bottenvåningen till källarkulverten och från översta våningen till vinden.
En del värme går genom ytterväggen.
En del värme går genom väggen ut i trapphuset.

Q Vilka av värmeförlusterna kan man göra något åt?
A Vi kan inte gärna byta fönster med hänsyn till byggnadernas kulturhistoriska värde.
Bostadsrättshavaren kan dock se till att tätlisterna fungerar (enligt stadgarna är det bostadsrättshavaren som ansvarar för tätningslister).
Metern skulle kunna göra monterings- och skötselanvisningar och kanske upphandla avropsavtal om utbyte av tätningslister. Styrelsen bör nog också ta reda på hur ROT-bidrag kan påverka kostnaden.

Bostadsrättshavaren kan begränsa ventilationen vintertid men får inte glömma att öppna för ventilation när det blir varmt ute.

I de lägenheter på bottenvåningen där linoleummattan tagits bort kan man lägga på något motsvarande som förbättrar isoleringen. Metern kan utreda om det är lämpligt att isolera kulverttaket.

Att isolera på golvet på vinden är ett mycket omfattande arbete. Vindskontoren skulle behöva rivas och byggas om och golvet byggas om med tjockare isolering.

Det är inte aktuellt att lägga isolering utanpå fasaden och knappast heller att isolera i lägenheterna på ytterväggarna.

För närvarande är det ovanligt kallt i trapphusen på grund av portrenoveringen. Inom kort kommer portarna att fungera, burspråksportarna får också svängdörrar och golvvärme.
Metern undersöker möjligheten att i samband med trapphusupprustningarna förstärka lägenhetsdörrarna.

Q Har alla lägenheter tillräckligt med radiatorer?
A Radiatorsystemet dimensionerades nog rätt från början. Metern har inte, vad styrelsen har sett, medgivit borttagning av radiatorer just med tanke på att framtida boende kan komma att anse att de hade behövts. Om något ändå har tagits bort bör det vara bostadsrättshavaren som ansvarar och eventuell återställning måste göras i samråd med Metern eftersom det kan påverka andra boende och Meterns underhållsansvar.
Eventuell uppsättning av nya radiatorer måste styrelsen ta ställning till.

Q När blir det bra?
A Många åtgärder görs nu så det är troligt att de allra flesta inom kort har bra inomhusklimat. Det är viktigt att de som märker brister håller styrelsen underrättad så att bra lösningar kan sökas och genomföras.

Q Hur är det med varmvattnet?
A I vissa lägenheter fungerar varmvattencirkulationen dåligt. Tappvarmvattenledningen går upp till översta våningen och vänder där och går tillbaka till undercentralen. I kulverten på varmvattencirkulationen finns dels en komponent utan vred men med lock (märkt TRIM AHA A-15 och kallas returventil, man kan vrida kranen under locket för att balansera returledningarna) och en avstängning. Vattnet i denna slinga ska ständigt cirkulera och varmt vatten ska komma direkt man öppnar varmvattenkranen. I vissa lägenheter ger ibland varmvattenkranen först halvvarmt vatten, därefter ganska kallt och först efter ungefär 2 minuter ordentligt varmt vatten. Vi felsöker!
Om du har liknande störningar lämna en lapp till någon av expeditionerna.

Möjliga fel:
- Någon termostatblandare är trasig så att kallvatten trycks in varmvattenledningen. Det ska finnas backventiler i blandaren som hindrar sådant.
- Någon apparat (t.ex. disk- och tvättmaskin) är kopplad till både varmvatten och kallvatten så att kallvatten trycks in i varmvattenledningen.
- Det är avbrott på varmvattenledningen och varmvatten kommer ”baklänges” genom varmvattencirkulationen.