Historik

Omtalat nybygge
Föreningen är inte stor – men omtalad! Att bygga radhus ansågs vara en modetrend 1931 och husen kom delvis i färdiga ”element”. Detta var något nytt i början av 30-talet. 1931 stod den första radhuslängan i kvarteret Lönnrunan vid Vereliusvägen klar. Hälsingerunan vid Ingvarsvägen stod klar 1932, Runkorset vid Långskeppsgatan (dåvarande Vällingbyvägen) stod klar 1935 och 1940 färdigställdes den sista radhuslängan Runan vid Grekfararvägen. Att husen byggts vid olika tidpunkter märks i byggnationerna som skiljer sig åt och dessutom har varje länga olika stor boyta och planlösning. 

Här har Björn Borg tränat
Runkorset som ligger vid nuvarande Långskeppsgatan innehåller två lägenheter och ett antal butikslokaler. I anslutning finns två tennisbanor som använts som träningsplats för ingen mindre än Björn Borg!

Företag och butiker i affärslängan har kommit och gått. Den äldsta butiken idag är Ängby Smycken, med försäljning av bland annat egentillverkade smycken. 

HSB:s grundare ritade husen
30-talet var funktionalismens tid och Stora Ängbys radhus ritades av två yngre arkitekter som blev två av ”funkisens” stora i Sverige: Sven Wallander och Uno Åhrén. Sven Wallander var initiativtagare till HSB-rörelsen och i många år dess direktör. Som arkitekt är han känd för att ha ritat bland annat Norra Kungstornet. Uno Åhrén, sedermera professor vid Tekniska Högskolan, har också ritat högskolans kårhus.

Radhusen är byggda i funkisens anda – utan onödiga krusiduller. Men, nästan extravagant, tyckte en del, när varje bostad på Vereliusvägen försågs med egen ”tvättstuga” i källaren.

Kulturhistoriskt värde
Fastigheterna i området är av riksintresse för kulturmiljövården och är markerade med grönt på Stadsmuseets kulturhistoriska klassificeringskarta. Det betyder att fastigheterna med bebyggelsen är särskilt värdefulla ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synvinkel. För sådan bebyggelse kan PBL (Plan- och bygglagen) 8:e kap, 13, 14, och 17 § tillämpas, vilket innebär att bebyggelsen inte får förvanskas, att underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och bebyggelsens kulturhistoriska värden, att underhållet ska utföras så att de särskilda värdena bevaras, att ändringar ska utföras varsamt och med hänsyn till byggnadernas karaktärsdrag samt med tillvaratagande av byggnadernas kulturhistoriska värden.

Åter till ursprunget
Vid ommålningen 1997 återställdes, i samråd med Stadsbyggnadskontoret och Stadsmuseet husen till mer klassiska Norra Ängby-kulörer; affärslängan målades i en mild grön nyans, två av längorna i ljust gult och en i något mörkare gult.

Ängby Sjuttio Plussare (ÄSP)
Det finns historiska berättelser och minnen från uppväxten i Norra Ängby under 1930 – 1950-talet, sorterat på vägnamn, platser och händelser att läsa se: www.äsp.se  Under rubriken ”Runstensplan” kan man läsa om vår affärslänga.