Fortsatt stopp i sopsugen

OM SOPSTOPPET. Beträffande kompletterande info när det gäller sopsugsproblemet. Det styrelsen känner till är att systemet (sopsugen) undersöks med syfte att lokalisera de ställen där vattnet tränger in och för att komma med ett åtgärdsplan. Den beslutande organet när det gäller driftfrågor är Sopsug Samfälligheten i Skarpnäck. Det verkställande dito, eller rättare sagt entreprenören som driftar sopsugsanläggningen är Envac AB via sitt dotterbolag BoDAB som SopSamfälligheten köper tjänster från. Det vi vet är att situationen är alvarlig och att det kommer att ta tid. Nu några ord om det tekniska läget. Skarpnäcks sopsugssystem har 35 år på nacken. Rören som soporna transporteras genom bildar en nätverk under våra gator och fastigheter. Anläggningen består av ca 3,5 km metallrör som ligger ca 1 meter under markytan. För att fungera som det ska bör systemet vara tät. Jo närmare hermetiskt täthet man kommer desto bättre sugeffekt uppnås och desto mindre energi går åt för att hämta hem sopor. När soporna sugs genom rören går det med en hög hastighet på upp till 50-60 km/h. De hårda fraktioner som folk matar in i sopnedkasten såsom glas, porslin, metal, stengods är de som sliter hårdast på insidan av rören. Speciellt märkbart blir det på de ställen där rören gör ett böj eller där två rör möts. Till slut går det håll på rören och grundvattnet och luft börjar ta sig in och systemets täthet minskar. En ond spiral uppstår. Vattnet blöter ner soporna och gör de avsevärt mycket tyngre. Sugeffekten avtar varför det krävs allt högre energipåslag för att få hem de tunga soporna. Blötta sopor sliter allt hårdare på rören och rostangreppen ökar. Fler och större håll uppstår. Osv. Dessutom tvingas hela systemet att jobba på högt varv vilket ökar slitaget även på andra delar även de som ligger ovanför marken. Att hålla koll på ett underjordiskt system som används 365 dagar om året 3-4 ggr per dag är med den teknik vi har i Skarpnäck är nästintill omöjligt. När fel uppdagas stoppar man anläggningen och filmar rören där man tror felet uppstått. Är det på ett ställe som är tillgängligt tar man fram en åtgärdsplan, gräver upp gatan (är det tät-trafikerad led eller bussgata bör jobben ske nattetid), byter den trasiga rörstumpen, återställer miljön och återgår till ordinarie drift. Sedan 2016 har vi haft 3 eller 4 dylika reparationer var och en av vilka kostar bra över 1 milj kr. Inträffar flera fel samtidigt eller tät på varandra så havererar systemet. Den sugeffekten man kan producera räcker inte för att få hem sopor. Problemet är att du aldrig på förhand vet var felet kan uppstå och när det uppstått så är det ganska svårt att fastställa var exakt det ligger. Skulle felet drabba ett rörstick som ligger under ett hus eller annan fastanläggning så blir kostnaden och svårighetsgraden ännu högre. Av det ovansagda kan flera slutsatser dras. 1) Vi har en gammal och sliten sopsug. 2) Sopsugsanläggningen ligger under marken och är osynlig. 3) Vi som slänger sopor bryr oss inte om vad vi matar in och själva bidrar till ökad slitage. 4) Utreda fel under marken är svårt och tar tid. 5) Reparationer är krångliga, dyra och också tar tid. Tyvärr kan jag i skrivande stund inte bidra med mer info än så. Du får gärna spridda texten vidare till alla berörda förutsatt att du inte ändrar eller lägger till något till min text för annars tar jag inget ansvar för det sagda. Med vänliga hälsningar / Vadim

Info kommer från Brf Fallskärmen