Folkbokföringsadressens betydelse

Krav på att folkbokföra sig på rätt adress

Huvudregeln i folkbokföringslagen är att en persons folkbokföring ska reflektera den verkliga bosättningen. Det är däremot inte helt ovanligt att uppgifterna inte överensstämmer med verkligheten. Att folkbokföra sig på en annan adress än där man har din huvudsakliga dygnsvila kan i vissa fall göras för att vilseleda fastighetsägaren. Det kan handla om andrahandshyresgäster som är bosatta på en adress utan att vara folkbokförda där för att undvika att bli påkomna eller en lägenhetsinnehavare som står folkbokförd på en adress men i själva verket är bosatt på annat håll. Ibland kan det handla om rent slarv medan det i vissa fall kan finnas ett syfte bakom att folkbokföra sig på fel adress.

Ett brott att folkbokföra sig på fel adress

I ett mål från Högsta domstolen aktualiserades en situation där en person provbodde med sin partner utan att folkbokföra sig på partnerns adress. Att inte folkbokföra sig på den adress som reflekterar de verkliga boendeförhållandena kan utgöra ett brott. Det straffrättsliga ansvaret träder i kraft om personen med uppsåt lämnat en oriktig uppgift till grund för ett beslut om folkbokföring eller underlåtit att anmäla en folkbokföringsändring och detta inneburit att felaktiga uppgifter registreras i folkbokföringen.

Skatteverket har anmälningsplikt vid misstanke om den här typen av brott och har även fått i uppdrag att utreda omfattningen av felaktig folkbokföring.

Det kan vara svårt att avgöra när det finns skyldighet att göra en folkbokföringsanmälan, särskilt i de fall då man har växlat boende. I folkbokföringslagen anses en person vara bosatt på den fastighet där han eller hon regelmässigt tillbringar eller, när byte av bostad har skett, kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila.

Läs hela artikeln här