Täbys historia - köpingsbildning till nutid

Köpingsbildningen 1948

I och med köpingsbildningen började alla känna sig som täbybor - inte bara som näsbyparkare eller gribbylundare. I samband med det började man intressera sig för de stora gemensamma frågorna som stadsplaneläggning, nybyggnationer och vatten- och avloppssystem.


Kommunfullmäktige hade socialdemokratisk majoritet och kommunalnämndens ordförande var den starke och dynamiske Gustaf Berg. Han styrde och ställde ända fram till sin död 1963, då i egenskap av kommundirektör, även sedan de borgerliga dominerat kommunalvalen från 1950-talet.


En första regionplan för Täby utarbetades 1948 under ledning av Sune Lindström. Därmed fanns underlag för att bedöma lämpligheten för nya bostadsområden och centra, dragning av vägar och ledningar m.m. Den gav anledning till kommunala köp och ett fastighetsbolag bildades. Valla gård och mark i Gribbylund förvärvades. År 1950 genomfördes ett stort köp av Näsby Fastighets AB. I och med detta fick köpingen tillgång till stora markarealer och kunde helt styra bebyggelsen i södra Täby.


Invånarantalet ökade snabbt och 1949 hade Täby över 10 000 invånare. Nästan alla bodde i villor vilket var naturligt eftersom det bara fanns ett fåtal flerbostadshus. De första större huskomplexen med lägenheter byggdes 1949-1950 vid Järnvägsallén i Viggbyholm. Nästa storbygge blev vid Örnstigen i Näsbypark som slutfördes 1954.


1950-talet - storutbyggnaden tog fart


Köpingens kommunala organisation blev allt större och ett nytt kommunalhus - en tegelbyggnad i två våningar - stod klart 1950 i Roslags-Näsby. 1973 byggdes huset till och fick sin nuvarande utformning. 1957 betecknades Roslags-Näsby som Täbys administrativa, kulturella och kommersiella centrum. Flera bostadshus, bland annat de stora punkthusen, blev inflyttningsklara. Där fanns även post, bank och affärer samt huvudbibliotek. En ny brandstation vid Sågtorpsvägen invigdes och även polisen hade hittat en lämplig plats.


För de äldsta invånarna byggdes ett nytt ålderdomshem, Allégården, vid Örnstigen år 1957. Men att skaffa fram lokaler till de många skolbarnen som flyttade till Täby var ett stort problem. Med nybyggnad av bland annat småskolor i Ella och Slottsparken och mängder av provisorier lyckades man dock lösa frågan. Gymnasieelever fick tills vidare hänvisas till skolor i Stockholm.


År 1957 invigdes motorvägen, som delade Täby i två delar och täbyborna ändrade sina kommunikationsvanor.


Täby kyrkby med ett generalplaneförslag för 6 000 personer med centrum och service påbörjades 1955 bland annat med ett första höghus. Projekten blev emellertid senarelagda på grund av krav på bättre vattenförsörjning och effektivare avlopp.


Ett gigantiskt "underjordiskt" arbete med tunnel- och ledningsdragningar måste genomföras inom hela Täby. För att få tjänligt vatten måste en anslutning göras till Görvälnverket vid Mälaren i Järfälla. Ensta vattentorn byggdes och var klart 1964. Och för att åstadkomma effektiv rening av avloppsvattnet anslöts tunnlarna till Käppalaverket på Lidingö.


1960-talet - Grindtorpshusen kommer till


De åtta stora punkthusen i Näsbydal med tillhörande service, skolor och daghem uppfördes 1957-1959. På den intilliggande höjdplatån, där det gamla dagsverkstorpet Grindtorp låg, byggdes under 1960-talets första år mer än 1 500 lägenheter i stora halvcirkelformade hus.


Hästintresset var sedan gammalt stort i Täby och många krafter bidrog till att kapplöpningsbanan i Ulriksdal flyttades till Täby 1960.


1961 fick Näsbypark ett eget centrum - ett stort bostadsområde med bra service för cirka 8 000 närboende.


I slutet av 1950-talet påbörjades produktion av relativt prisbilliga kedjehus både i Norskogen och Ellagård. I övrigt fortsatte förtätningen av villaområden som Lahäll, Näsbypark, Viggbyholm, Gribbylund, Ensta, Vallabrink, Visinge och Löttingelund. Täby kunde nu erbjuda bostäder för alla smakriktningar och befolkningen ökade på 15 år med inte mindre än 20 000 personer och uppgick år 1965 till 30 000 invånare.


Inom köpingen måste många frågor lösas och det var viktigt att skapa arbetstillfällen och ordna allmän service för att minska beroendet av Stockholm. Redan 1960 fattades beslut om att bygga Täby Storcentrum. Marken fanns i kommunens ägo och utgjordes av Tibble gård, som var ett stort jordbruk. Byggare blev AB John Mattson och utbyggnaden pågick i 15 år och startade med arkeologiska utgrävningar. Den 26 september 1968 invigdes Täby Centrum av dåvarande landshövdingen Allan Nordenstam.


Den efterlängtade Tibble gymnasieskola blev färdig först 1964. Sedan kom trevåningshusen vid Åkerby- och Marknadsvägarna, Storstugan 1970, polishus 1971, sjukhus och bibliotek 1972. Tibblevallen och Tibblehallen togs i bruk 1973 och simhallen 1975.


1968 färdigställdes det stora bostadsområdet Viggbygärdet, norr om Täby Galopp. Då byggdes också vår förening Brf Volten. Det året flyttade inte mindre än 2 854 personer till Täby. På 70-talet anlades en stor småbåtshamn i Viggbyholm med plats för över 1 000 båtar.


Täby köping blir kommun


Vid kommunreformen 1971 fick Täby kommun en kommunstyrelse, ett kommunfullmäktige och heltidsanställda kommunalråd. 1970-talets stora fråga var tunnelbana eller upprustad Roslagsbana. En utbyggd tunnelbana skulle främja företagsetableringar. Satsningar gjordes för att förbättra både äldre och nya småindustriområden. Trots detta övergavs tunnelbaneprojektet till förmån för upprustad Roslagsbana, eftersom folkomröstningsresultatet visade en överväldigande majoritet för Roslagsbanan bevarande.


Kommunen fortsatte att förvärva mark. De gamla gårdarna fick nya användningsområden. Till exempel blev delar av Skålhamra golfbana och Karby gård ett konstnärscentrum. Rönninge by rustades upp och blev en kulturell friluftsgård med levande lantbruk som invigdes 1975. Nu följde en hektisk utbyggnadsperiod då flerbostadshus kompletterades med skolor, daghem, äldreboende och övrig service. Antalet invånare ökade snabbt. Från att år 1965 varit 30 000 hade antalet tio år senare d.v.s. 1975 ökat till 41 307 personer. Därefter följde en något lugnare period, där satsningar gjordes på villa- och radhusbebyggelse på de inköpta gårdarnas mark.


Vid 1980-talets början uppfördes en mängd villor i Skarpäng och i Vallatorp byggdes bl a kedjehus. Några år därefter fick Visinge en egen hållplats på Roslagsbanan, eftersom man byggt ut ett större område där. Bergtorpsvägen kom till, och norra och södra Täby fick en förbindelselänk. I juni 1999 kom också Arningevägen till för att minska genomfartstrafiken genom Täby kyrkby.


Dagens Täby


Det senast tillkomna flerbostadshusen med 120 lägenheter ligger i Roslags Näsby där inflyttning pågått under våren 2001. Samtidigt har närområdet genomgått en upprustning med bland annat nya parkeringar. De projekt som nu är aktuella är nybyggnation av lägenheter i Näsbyparks centrum, F2-området södra Hägernäs, Nordöstra Kyrkbyn och Arninge.


Stora grönområden har dock lämnats orörda, till glädje för kommuninvånarna.




Boktips


Materialet till texterna om Täbys historia är hämtade från Täby hembygdsförenings årsskrifter.