Stambyte och relining med HSB Stockholm

Vanliga frågor om stambyte

Varför ska man stambyta?

Ett stambyte kan bli aktuellt av flera skäl, exempelvis ett ökande antal vattenskador från rör eller från badrummen beroende på brister i tätskikt, nya duschvanor och felrenoverade badrum. Frågan brukar bli aktuell när husen är 40-50 år. Förutom reguljära vattenskador brukar frågan dyka upp inom styrelsen då försäkringsbolag höjer självrisk men även då medlemmar undrar och ställer frågor om de kan renovera sitt badrum eller om stambyte är på gång.

Vad kostar ett stambyte?

Ett stambyte innebär en stor investering och prislappen hänger främst ihop med hur många stammar och antal våtrum respektive wc som finns i varje lägenhet. Men även vald standard och utrustningsnivå påverkar priset. Ett riktvärde är 300 000 kr per lägenhet. Det är höga belopp men i sken av lång brukstid blir inte årskostnaden så hög. Årskostnaden för ränta och amortering dämpas av att driftkostnaderna reduceras. Kostnader för kall- och varmvatten, försäkringsskador och premier sjunker. För att minimera årskostnaden förutsätts att alla delar i processen sköts på bästa sätt - från val av rätt metod, rätt entreprenör och bästa finansiering. HSB kan sköta alla dessa delar!  

Hur ofta ska man göra stambyte?

Stambyten som genomförs med noggrannhet, med väl valda material och i enlighet med regelverk bedömer vi håller i 60 år. Tyvärr finns det hus av yngre årgångar med stora brister i badrum och på rör som kan behöva åtgärdas redan efter 30-35 år.

Hur går ett stambyte till?

Ett stambyte i en bostadsrättsförening på runt 100 lägenheter har en tidplan som sammantaget är cirka två år; ett år för planering och beslut inom föreningen och upp till ett års byggnation. Styrelsen beslutar inledningsvis att ta fram ett beslutsunderlag som utvisar om, när och vilken metod som ska väljas för att reducera vattenskador. Beslutsunderlaget bygger på inventeringsresultat, bedömning av återstående livslängder och en samlad bedömning av status och förslag till åtgärdsprogram följt av ekonomiska analyser. Det är mycket viktigt att alla tillgängliga metoders för- och nackdelar belyses och jämförs inbördes. När styrelsen har beslutat om åtgärder ska medlemmar informeras på ett ansvarsfullt sätt så de kan fatta kloka beslut. Ett stambyte med våtrumsrenovering kräver vanligen styrelsebeslut, stämmobeslut och medlemmars individuella ställningstaganden.

När beslutsprocessen är klar ska en entreprenör utses. Innan detta kan ske ska detaljerade åtgärdsbeskrivningar och ritningar tas fram som utgör underlag för entreprenörer att lämna anbud på. När anbud erhållits, utvärderats och jämförts kan en lämplig entreprenör utses. Efter det att entreprenör kontrakterats, och i mycket god tid innan byggstart, ska medlemmar informeras om allt ifrån utförande, tidplan, service under ombyggnadstiden samt de val och tillval medlemmen kan göra.

Byggnationen görs stamvis, vilket innebär att lägenheter på ena sidan i trapphuset påbörjas först och successivt renoveras under cirka 6-8 veckor. Efter en eller två veckor påbörjas nästa stam och på så vis tar man sig fram i föreningen.

Vad är skillnaden mellan stambyte och relining?

Stambyte innefattar byte av stammar, totalrenovering av badrum inklusive tätskikt och byte av tappvattenledningar. Relining å andra sidan innebär enbart att befintliga avloppsstammar renoveras, övriga brister åtgärdas inte. De befintliga avloppsstammarna rengörs och beläggs med plast på insidan.

Vanliga frågor om relining

Varför ska man relina?

Relining ger ofta mindre störningar, går fortare och kan genomföras med lägre återställningskostnader. Det kan vara en lämplig metod när befintliga stammar passerar skyddsrum, ligger djupt i bottenplattan eller om stammarna är otillgängliga på annat sätt alternativt om det är exklusiva ytskikt som man vill bevara.

När ska man inte relina?

Om bristerna i befintliga badrum även omfattar tätskikt, golvbrunnar, kall- och varmvattenledningar eller bakfall är relining ingen rekommenderad åtgärd. Synliga ledningar är alltid billigare att byta än att relina. Relining är inte heller att rekommendera om befintliga avloppsrör inte håller för den nödvändiga rengöringen, samt för rör med mindre diameter än 75mm.

Hur ofta ska man göra relining?

Hållbarheten på relining varierar, men generellt mellan 5–30 år beroende på tillverkare och metod. I huvudsak finns två metoder, sprutmetoden och strumpmetoden, där strumpmetoden har längre hållbarhet och ger ett säkrare resultat. Relining är ett hantverk och ställer stora krav på kontroll under genomförandeskedet. 

Vad kostar det att relina?

Kostnaderna beror på dimension, skick på befintlig ledning, åtkomlighet, förgreningar, nödvändiga provisorier, komplettering med rensluckor m.m. Kostnaderna varierar mellan 3000–7000 kronor metern.

Hur går en relining till?

Innan en relining kan påbörjas så rengörs och filmas befintliga ledningar för att säkerställa skick och upptäcka eventuella skador. Därefter kan reliningen utföras. Efter utförd relining filmas resultatet som underlag för en besiktning. Relining kan i normalfallet utföras med kvarboende och med enbart mindre störningar för dom boende.

Fler tjänster inom bygg- och projektledning.