1920-talshus

När HSB bildas 1923 för att ordna billiga och hälsosamma bostäder åt fler är arkitekturen fortfarande klassisk i fasaderna och prydligt ornamenterad med exempelvis takfriser. Varenda ny lägenhet som HSB bygger efter 1925 har eget badrum, en omtvistad förändring eftersom många ifrågasatte att arbetare behövde en sådan lyx.

- Statistiskt finns det fortfarande fler dåliga än bra lägenheter under 20-talet, men med HSB i spetsen slåss allt fler för rätten att bo bra, med vatten inne och modernare kök, säger Ola Nylander, professor i arkitektur vid Chalmers i Göteborg och författare till den nyutkomna boken Svensk Bostad 1850–2000.

1930-talshus

Stockholmsutställningen 1930 blir en tydlig brytpunkt: nu kommer modernismen och funkisen. Enkla lamellhus byggs parallellt och luftigt placerade med gaveln mot gatan, till skillnad från de tidigare kvartershusen. 30-talets bostadshus var funktionella, avskalade och skulle se så strama och effektiva ut som möjligt. Låga lamellhus på rad eller höghus gällde. Lägenheterna är fortsatt små, men en stor förändring sker: sovrummet gör entré.

- Nu får rummen varsin funktion. I stället för ett enda stort rum där man gör allt får man rum där man äter, rum där man sover, rum där man umgås, säger Ola Nylander.

HSBs patenterade sopnedkast revolutionerar sophanteringen och blir ett led i ett nyare, renare boende. Gårdshusen för dass och sopor försvinner i takt med att sopnedkast och badrum blir vanligare inomhus.

1940-talshus

Kriget gör det svårare att importera material; tegel och grov puts blir vanliga byggmaterial. Samtidigt inser man att täta städer är sårbara för bomber och bränder och börjar bygga utanför städerna.

- Så kallade grannskapsenheter blir kompletta men ändå relativt små stadsdelar med eget centrum, säger Ola Nylander.

Standarden på lägenheterna blir stegvis bättre, köken får modernare utrustning och blir mer rationellt utformade och tvåor blir standard för nybyggda familjelägenheter.

1950-talshus

Nu kommer byggandet i gång på allvar, tack vare ökat statligt stöd och socialt engagerade politiker, arkitekter och byggmästare. Idén om folkhemmet slår igenom i bostadsbyggandet i form av bland annat barnrikehus för trångbodda familjer och ABC-städer, med plats för såväl arbete som bostad och centrum. Husen blir mer prefabricerade och håller hög kvalitet - trägolv, fina kök och inredningar som håller än i dag. Tre rum och kök blir standard för familjelägenhet. Höga punkthus med enkelt och stramt utseende anses djärva, både byggtekniskt och utseendemässigt.

– 50-talet är en period att vara stolt över. Svensk arkitektur får stor uppmärksamhet internationellt, säger Ola Nylander.

1960-talshus

Trots att det byggs över 70 000 lägenheter per år under slutet av 50-talet råder det bostadsbrist, vilket leder till ökat stöd till byggindustrin och Miljonprogrammet - 100 000 lägenheter ska byggas per år i tio år. Och det ska gå snabbt. Fokus ligger på ökad byggtakt och tekniska innovationer snarare än smarta planlösningar. Bidrag och byggnormer styr utformningen, allt blir standard och likriktat. Mycket av inredningen, som köksskåp och garderober, förtillverkas och målas i fabriker.

- 60-talet har fått mycket kritik och man säger att kvaliteten var låg, men det stora problemet är att många av husen inte har tagits om hand på rätt sätt, säger Ola Nylander.

Bilen tar allt större plats i våra liv, något som också märks i hur vi bygger. Parkeringar, matarvägar och sekundärleder tar upp stor yta. Samtidigt kan man tack vare statliga subventioner satsa på hög standard och det är inte ovanligt att tvåor har både badrum, tvättmaskin och gästtoalett. Och gårdarna var trygga, gröna och bilfria.

1970-talshus

1974 avslutades Miljonprogrammet och helt plötsligt fanns det för många lägenheter. Många väljer att flytta till småhus eftersom det blir mer ekonomiskt fördelaktigt.

Lägenhetsbyggandet avstannar, men de som byggs speglar energikrisen. Fönstren blir mindre, tätare och värmemotståndliga och bruna fönsterlister blir standard.

- Det ljusa 60-talet byttes mot ett mustigt och mörkt 70- tal med djupare lägenheter, säger Ola Nylander.

1980-talshus

Statens tidigare byggsubventioner demonteras, vilket får till följd att det blir viktigt att bygga billigare. Enklare material dyker upp i lägenheterna, som plastmattor i stället för linoleum, kakel och klinker, samt folierade spånplattor i köksinredningarna.

- Allt ska vara billigare, så man satsar i många fall på oprövade material och metoder, något som får stora konsekvenser: många hus blir ”sjuka” och fulla av mögel, säger Ola Nylander.

Det byggs allt färre lägenheter och projekten som startas är småskaliga, ofta så kallade infill-projekt då tomma luckor i staden fylls upp - industritomter eller rivningstomter till exempel.

1990-talshus

1992 får Sverige en borgerlig regering och bostadsdepartementet avvecklas. I stället för miljarder i bostadssubventioner införs fastighetsskatt och moms på byggande. Som en följd av det byggs allt färre bostäder och framför allt: de blir marknadsanpassade.

- Nu blir det viktigt att ta reda på vad folk verkligen vill ha. Högre standard och fina lägen blir populärt, säger Ola Nylander.

Inne i lägenheterna har hallen slutat vara navet som allt strålar ut från. Nu är det vardagsrummet som är lägenhetens centrum. Och utsikten blir status - det byggs havs- och sjönära med utvinklade balkonger.

2000-talshus

Det blir populärt att bygga specifikt och segmenterat för olika grupper som exempelvis 55+. Det byggs fortfarande för lite och det är dyrt.

Allt fler vill bo centralt för att slippa resa, vilket leder till tätare städer. Vi blir också mer trendkänsliga och individuella och det börjar bli svårt att se tydliga trender. Men köket får en allt starkare central roll i våra hem.

- Nu vill man visa upp det i stället för att dölja det, fylla det med rostfritt och maskiner och exklusiva detaljer. Är man konspiratoriskt lagd kan man tro att det beror på mannens intresse för matlagning, eller så är det helt enkelt så att snygga kök är status, säger Ola Nylander.

2010-talshus

Fasadmaterialen blir allt viktigare och ska spegla boendets karaktär. Corténstålsplattor och träfasader till exempel. Byggandet blir allt mer energismart, med system för återvinning av värme, bättre isolering och tjockare väggar. Naturen blir allt viktigare, både vad gäller material och energianvändning samt var vi vill bo - gärna nära och i samklang med naturen. Ekosystemtjänster, utnyttjande av dagvatten, urban gardening, solceller och bikupor i bostadsrättsföreningar verkar vara trender som stannar.

- Nu vill vi leva mer ekologiskt och det avspeglar sig i vårt boende på många sätt, säger Ola Nylander.

Text: Sofia Eriksson

HSBs bostadsblogg