Bostadsforskare i debatt: Ska social housing lösa bokrisen?

I höstas presenterade Boverket rapporten Boendesituationen för nyanlända där man utrett hur Sverige ska hantera behovet av bostäder för nyanlända. Ett av Boverkets förslag är att staten ska se till att det byggs bostäder för människor med mycket låga inkomster – något som i rapporten beskrivs som "en modell för bostadsbyggande som riktar sig mot specifika målgrupper och inte till alla hushåll", alltså social housing. En modell som inget politiskt parti säger sig vilja ha. HSB ville höra vad forskarna anser om frågan.

Vid HSBs seminarium deltog Håkan Forsell, docent i urbanhistoria vid Stockholms universitet, Anna Granath Hansson, forskare i bygg- och fastighetsekonomi vid KTH, Hans Lind, professor i fastighetsekonomi, och Irene Molina, professor i kulturgeografi vid Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF). Seminariet filmades i sin helhet och går att se längre ner i denna artikel.

"Social housing ett förlegat begrepp"

Moderator för seminariet var HSBs presschef André Johansson, som började med att fråga vad social housing egentligen är.

– Begreppet är förlegat och har en nedsättande innebörd som är förknippad med fattiga och stigmatiserade människor som är isolerade i enskilda bostadsprojekt, sade Håkan Forsell, som istället ville lyfta fram begrepp som "affordable housing" och "mixed income housing" som praktiseras i både Tyskland och Österrike.

– Det är en politik som villkorar att byggherrar viker 30–40 procent av nyproduktionen till människor med lägre inkomster. Affordable housing omfattar både en socialpolitisk och en arkitektonisk modell eftersom de här bostäderna ska vara så pass integrerade att det ska vara ickestigmatiserande att bo i dem. Det innebär att människor ofta väljer att bo kvar i samma område även om de får en bättre ekonomi.

– Om den här modellen införs i Sverige, skulle omkring 1 miljon människor kunna flytta in i ett subventionerat boende, sade Håkan Forsell.

"Avsaknaden av bostadspolitik största problemet"

Anna Granath Hansson lyfte den tyska modellen med socialt bostadsbyggande där en viss andel av nyproduktion har subventionerade hyror och går till sökande med lägre inkomster.
– Subventionen är tidsbegränsad och så småningom fasas lägenheterna ut i marknadssystemet.

Irene Molina menade att avsaknaden av bostadspolitik gör att bostadsfrågan idag är allvarligare än under 60-talet.
– Då vara alla rörande överens om att en bostad är en rättighet för alla och miljonprogrammet var ett svar på detta. Frånvaron av politiska beslut gör att debatten idag handlar om att samla fattiga människor i områden och hus som mer välbeställda människor inte är intresserade av att bo i.

Stora insatser på kommunal nivå

När det gäller bostadspolitiska initiativ, tror inte Hans Lind att staten kommer att ta ledarrollen.

– Däremot händer det mycket på kommunal nivå ute i landet mycket för att lösa bostadskrisen. Om vi ser optimistiskt på framtiden och bygger mer standardiserade bostäder till överkomliga priser som inte fördelas efter kötid utan efter inkomst, så kan vi bygga ifatt och komma tillbaka till en fungerande bostadsmarknad.

HSB i debattartikel om social housing

Den 7 april skrev HSBs ordförande Anders Lago en debattartikel i Dagens Samhälle där han poängterar att det finns bättre lösningar på bostadskrisen än en stigmatiserande modell av social housing, men att det är bråttom. Det är också angeläget att regeringens initiativ till blocköverskridande samtal resulterar i en ny social bostadspolitik. Läs debattartikeln i Dagens Samhälle.

Se korta intervjuer med forskarna här

Se hela seminariet om social housing här