Namnet Fåfne finns nämnt i Snorre Sturlassons Edda från 1200-talet. Nedan följer ett utdrag ur "Sången om Fåfne".
Sigurd och Rägin foro upp å Gnitaheden och funno där Fåfnes spår, när han skred till vatten. Sigurd gjorde då en stor graf på hans väg och gick ned däri.
Då Fåfne kröp från guldet, blåste han ut etter, och detta rök öfver hufvudet på Sigurd. När så Fåfne skred öfver grafven, rände Sigurd sitt svärd till hjärtat på honom. Fåfne riste sig och slog med hufvud och stjärt. Sigurd sprang upp ur grafven, och sågo de då hvar andra. (Källa: http://heimskringla.no)